Fysisk aktivitet och förebyggande hälsoarbete ska bli kommunernas strategiska prioriteringar

 

Fysiskt aktiva och välmående kommuninvånare är ett mål som ingen kommun i Finland har råd att kompromissa med. Idrott och fysisk aktivitet upprätthåller och främjar inte endast den fysiska hälsan, utan forskning visar att de också har en väsentlig inverkan på en positiv psykisk hälsa. En god psykisk hälsa främjar ork och inlärning, upprätthåller arbetsförmåga samt minskar hälso- och sjukvårdskostnader. Psykisk och fysisk hälsa är viktiga resurser för att upprätthålla en god arbets- och studieförmåga. Detta ska beaktas genom att prioritera att främja olika möjligheter till lågtröskel idrott och motion i det kommunala beslutsfattandet. När kommunerna främjar motionsmöjligheter och utvecklar sina idrottstjänster, ska de också beakta jämlikhet och tillgänglighet, som de kan främja genom att tänka på tjänsternas belägenhet, olika rabatter och genom att också erbjuda service på svenska och engelska.

 

Studerandenas Idrottsförbund (OLL) vill utmana alla kommuner att göra idrottsfrågor och förebyggande hälsoarbete till sina strategiska prioriteringar under den kommande mandatperioden för fullmäktige. I bästa fall kan förebyggande hälsoarbete vara en viktig del av kommunernas hälsovårdstjänster, och det ska inte skäras ner, fast det nuvarande ekonomiska läget inte kommer att förbättras inom kort. För att anta utmaningen ska kommunerna bidra till att följande lösningar genomförs för högskolestuderande.

 

1. LÖSNING: Utveckla förhållandena för cykling och utvidga stadscykelnätverket – cykling erbjuder utmärkt vardagsmotion för alla invånare, även studerande.

  • I Finland har det arbete som främjar gång och cykling särskilt fokuserat på att bygga infrastruktur, men infrastrukturens kvalitet ligger fortfarande betydligt efter Europas ledande länder.
    • Cyklingsförhållandena ska utvecklas genom att bygga nya cyklingsleder och genom att upprätthålla och hålla befintliga leder i skick. Cykelbanorna ska hållas åtskilda från gångbanorna, och lederna ska märkas ut tydligt. Dessutom ska det vara möjligt att cykla året runt genom att lederna underhålls, eftersom cykling till och från arbete och skola är ett förmånligt och hälsofrämjande sätt att röra på sig.
  • I stadsregionerna behövs utsedda instanser som ansvarar för att genomföra och samordna den lokala marknadsföringen för cykling, skapa en mångsidig cyklingskultur och utveckla cyklingstjänsterna. Som tjänster kan räknas bland annat cykelställ med säker ramlåsning, servicepunkter och stadscyklar.
    • Under de senaste åren har stadscykelnätverket varit en framgångssaga i både större städer och mindre kommuner.
    • Ett högklassigt stadscykelnätverk erbjuder ett utmärkt och ekonomiskt tillgängligt alternativ för både cykling och vardagsmotion för alla kommuninvånare. Cykelstationer ska finnas på alla campusområden och i anslutning till studentbostäder eller i deras omedelbara närhet.
  • Att främja cykling och förbättra förhållandena för cykling i kommunerna är också utmärkt med tanke på hållbar utveckling, och kommunerna främjar samtidigt ett färdsätt som gynnar hela samhället.

2. LÖSNING: Idrott nära – bygg idrottsanläggningar utomhus nära campusområden och studentbostäder för att betjäna både studerande och invånare i närområdet.

  • I utvecklingen av förhållandena för idrott och motion i Finland har den bärande tanken länge varit principen idrott nära, enligt vilken sannolikheten för idrottsutövande och fysisk aktivitet ökar ju bättre och tillgängligare idrottsförhållanden människor har i sin vardagsmiljö.
  • Idrottsanläggningar utomhus som är lätt att använda året runt ska byggas i närheten av campusområden och studentbostäder också i fortsättningen. I närheten av studentbostäderna erbjuder idrottsanläggningarna utomhus motionsmöjligheter både för mindre bemedlade studerande och också för andra invånare och motionärer.
    • Nästan alla finländare (96 %) rör på sig ute (Miljöministeriet, 2014), så att utveckla mångsidiga förhållanden för idrott och motion utomhus är ett effektivt sätt att främja en fysiskt aktiv livsstil.
    • Under de senaste åren har man genom samarbete mellan kommuner, högskolor och olika aktörer (t.ex. studentbostadsstiftelser) investerat i och byggt utmärkta näridrottsplatser på högskolornas campus eller i deras omedelbara närhet som betjänar både högskolegemenskaper och invånare och familjer i området.
    • Moderna näridrottsplatser kan till exempel innehålla högklassiga, tillgängliga, trygga och mångsidiga utomhusgym som beaktar olika användargrupper och spelplaner och ministadion som lämpar sig för flera olika slags bollspel.
    • När en modern näridrottsplats dessutom förses med ordentlig belysning och ljudåtergivning, lämpar den sig också för att arrangera många olika slags evenemang och tillställningar.
    • När idrottsanläggningar byggs, är det viktigt att höra målgruppernas, såsom studerandes, önskemål och synpunkter. Det här är möjligt till exempel genom högskolornas studerandekårer eller studentkårer.

3. LÖSNING: Kommunerna ska beakta studerande i idrottsanläggningarnas rabatter och uthyrning av lokaler.

  • Kommunernas idrottstjänster ska se högskolestuderande som en ekonomisk specialgrupp. Oftast har högskolestuderandena tillgång till en mycket begränsad summa pengar varje månad. Uppmärksamhet ska också fästas på att stödja en fysiskt aktiv livsstil bland de studerande som rör på sig allra minst.
    • I och med programmet Studier i rörelse har de mest avancerade kommunerna helt slopat idrottsavgifter för studerande på andra stadiet.
    • Kommunala idrottstjänster ska erbjudas för högskolestuderande med minst 50 % rabatt på normalpriset. Rabatterna ska omfatta alla kommunala idrottstjänster, såsom simhallar och stadscyklar. Helt avgiftsfria temadagar på idrottsanläggningar är också ett effektivt sätt att locka studerande att pröva på nya grenar.
  • I turfördelning och uthyrning av kommunernas idrottslokaler har aktörerna inom högskoleidrotten (t.ex. högskolornas idrottstjänster och studerandenas motions- och idrottsföreningar) ofta placerats i den sämsta kategorin.
    • I fortsättningen måste kommunerna se aktörerna inom högskoleidrotten som en viktig intressegrupp som aktiverar kommunens unga vuxna också när det gäller turfördelningen och uthyrningen av idrottslokaler. Idrott ska vara jämlik för högskolestuderande oberoende av kommun och läge.
    • I turfördelningen ska särskilt beaktas antalet potentiella användare hos sökande, såsom antalet medlemmar.
    • I lokalhyror ska allt bättre beaktas organisationernas icke-vinstsyftande verksamhet och hälsofrämjande arbete. De här organisationerna har rätt till sänkta lokalhyror. De sänkta lokalhyrorna ska vara högst hälften av de normala lokalhyrorna.
    • De lokaler som hyrs ut ska vara tillgängliga och ha ostörda omklädningsrum. Vid renovering av lokalerna och byggande av nya lokaler ska man utöver det som nämns ovan också fästa uppmärksamhet på att lokalerna är könsneutrala. Alla idrottslokaler ska övergripande främja likabehandling och förebygga diskriminering.