Ekonomiplan på medellång sikt 2024-2028

Förbundets bokslut har haft ett totalt överskott på mer än 50 000 euro sedan pandemiåren 2020–2022. Tack vare detta har förbundet återfått den ekonomiska buffert som förlorades i synnerhet 2018. Begräsningarna som pandemin orsakade och anpassningsåtgärderna som vi vidtog framgångsrikt i vår verksamhet har fördröjt behovet av strukturella reformer. Under den kommande strategiperioden kommer dock reformer att behövas.

Den ekonomiska utvecklingen 2019–2023

Utveckling av intäkter

Förbundets inkomstbas består av det allmänna understöd som undervisnings- och kulturministeriet (UKM) delar ut till idrottsföreningar, UKM:s projektfinansiering för främjande av en motionsinriktad livsstil och en självfinansieringsandel. Självfinansieringsandelen består av medlemsavgifter, avkastningen från investeringsverksamhet, företagssamarbete samt evenemangens deltagaravgifter.

Allmänna understöd och projektunderstöd

Det allmänna understödet till organisationer som främjar idrott och motion grundar sig på verksamhetens kvalitet och bredd bland den egna målgruppen. OLL uppfyller kriterierna på alla delområden som mäts. Under den pågående strategiperioden 2021–2023 stabiliserades understödet som förbundet tilldelas på en lite lägre nivå än tidigare. Sedan 2021 har det allmänna understödet varit 288 000 euro.

Projektfinansieringen för främjande av en motionsinriktad livsstil var 90 000 euro per år under föregående strategiperiod. Projektet som inleddes 2023 fick en motsvarande finansiering, och liksom föregående projekt planeras det pågå i tre år. Dessutom fick förbundet 30 000 euro i projektfinansiering från UKM för 2023–2024 för att ordna studerandeidrottens 100-årsfestligheter. I figur 1 beskrivs det allmänna understödets, projektunderstödets och jubileumsunderstödets storlek samt understödens totala antal 2019–2023.

Figur 1. Allmänna understöd och projektunderstöd 2019–2023. Hälften av 100-årsjubileets projektfinansiering har budgeterats för 2023.

Under den pågående strategiperioden fattades beslutet att avkastningen från Veikkaus penningspel ska flyttas till statsbudgeten, vilket betyder att dessa medel inte längre är öronmärkta för organisationers understöd. I fortsättningen tävlar idrottsorganisationer och andra organisationer om finansiering med all övrig verksamhet som finansieras ur statsbudgeten. I samband med denna förändring förutsågs att understödsnivån skulle sjunka med 5–20 procent.

För närvarande finansieras en av förbundets fastanställda helt med projektfinansiering. Fastän en tidsbunden projektfinansiering inte är ett idealiskt sätt att finansiera utvecklingsverksamhet som ingår i förbundets grundläggande uppgift är ändå den här situationen typisk för organisationsfältet. Förbundet har också framgångsrikt inriktat sin projektverksamhet så att den producerat permanenta verksamhetssätt och verktyg för förbundet. Den relativt stora finansiering som nu fåtts för andra gången för ett treårigt projekt är också ett tecken på att finansiären är nöjd med förbundets utvecklingsarbete.

Medlemsavgifter

I slutet av 2023 hade OLL 21 studerandeorganisationer som medlemmar: tolv studerandekårer, sju studentkårer samt Kadettitoverikunta och Tahkon Talli. Deras sammanräknade medlemsantal är cirka 120 000 studerande. Sedan 2020 har medlemsantalet minskat med sex studerandeorganisationer och cirka 32 000 studerande.

Förutom de ordinarie medlemmarna har förbundet sex samarbetsmedlemmar bestående av högskolors idrottsväsenden som erbjuder tjänster till studerande vid 16 högskolor. Antalet samarbetsmedlemmar har ökat med två idrottsväsenden som erbjuder verksamhet vid fyra högskolor.

I figur 2 anges medlemsantalets och medlemsavgifternas utveckling under perioden 2019–2023. Medlemsavgiften (0,60 euro/studerande) höjdes senast inför 2020. Minimimedlemsavgiften är 200 euro. Avgiften för samarbetsmedlemmar är 500 euro. Medlemsavgiften höjdes inför 2020, men det årliga inflödet har sjunkit med cirka 19 000 euro sedan dess.

Figur 2. Inflöde av medlemsavgifter och medlemsantal 2019–2023.

Övrig självfinansiering

Förbundets övriga inkomster består i huvudsak av deltagaravgifter för utbildningar, träffar och förbundsmötet samt Studerandenas FM (SFM). Begränsningarna som orsakades av pandemin hade en betydande inverkan på intäkterna från deltagaravgifter i synnerhet under 2020–2022. Största delen av deltagaravgifterna för SFM betalas till tävlingsarrangörerna, så i praktiken är de intäkter som bara passerar genom förbundet. I figur 3 visas utvecklingen i deltagaravgifterna 2019–2023.

Figur 3. Utvecklingen i deltagaravgifterna 2019–2023.

Förbundets investeringar (40 000 euro) är investerade i en lågriskfond, och för tillfället kan man inte förvänta sig en stor årlig avkastning från investeringarna. Investeringskapitalet kan endast ökas lite varje år.

Förbundet har deltagit i försvinnande lite företagssamarbete. Här finns outnyttjade möjligheter vad gäller att skaffa finansiering.

Under den pågående strategiperioden ansökte förbundet om projektfinansiering från några stiftelser, men ingen finansiering beviljades. När man letar efter nya källor för projektfinansiering (stiftelser, ministerier) bör man beakta den arbetstid och kompetens som behövs för projektplaneringen och ansökningsprocessen.

Kostnadsutveckling

Förbundets kostnader består mest av personalkostnader och övriga verksamhetskostnader. Personalkostnadernas andel av alla kostnader är mer än hälften. Begränsningarna som orsakades av pandemin hade en inverkan på kostnadsutvecklingen i synnerhet under 2020–2022, och kostnaderna för den övriga verksamheten sjönk något. År 2019 skar vi betydligt ner på förbundets kostnader för att balansera förbundets ekonomi. I figur 4 visas förbundets kostnadsutveckling under perioden 2019–2023.

Figur 4. Personal- och verksamhetskostnaderna 2019–2023.

Just nu har förbudet fem heltidsanställda: generalsekreteraren, en specialsakkunnig inom högskoleidrott, en sakkunnig inom högskoleidrott, en sakkunnig inom evenemang och utbildning samt en kommunikationssakkunnig. Deltidsanställd personal har anställts vid behov. År 2019 permitterades förbundets personal och arbetsutskott under en månad. År 2022 balanserades ekonomin med permitteringar på deltid och genom att vikarierna gick ner till deltidsarbete. Personalens engagemang är ett tecken på förbundets positiva arbetsklimat och arbetsgivarbild även under anpassningsåtgärderna. I genomsnitt har de nuvarande fastanställda arbetstagarna arbetat på förbundet i cirka sex år.

Förbundet följer idrottsorganisationernas kollektivavtal, enligt vilket lönerna höjts med 1–2 procent per år under de senaste åren och med 3,5 procent år 2023. Dessutom följer förbundets löner ett lönesystem i enlighet med kollektivavtalet som består av grundlön, erfarenhetsdel, färdighetsdel och ansvarsdel.

Förbundets ekonomi 2024–2028

Nedan presenteras en fem års ekonomiplan med åtgärder för att balansera ekonomin under strategiperioden. Först behandlas ekonomiska riskfaktorer som ligger bakom scenariona och den eventuella inverkan av den nya medlemskapsmodellen.

En av de största riskerna är att understöden som delas ut av UKM minskar. I Orpos regeringsprogram planeras stegvisa nedskärningar om 125 miljoner euro på understöden som delas ut av UKM. Understöden beviljas dessutom årligen och besluten kommer vanligtvis i februari–mars, då verksamhetsåret redan är i gång.

Medlemsorganisationernas medlemsantal kan variera från år till år i synnerhet i studerandekårerna. Även studentkårernas medlemsantal innefattar en betydande risk, eftersom Orpos regering utreder möjligheten att avskaffa studentkårernas automatiska medlemskap. En risk utgörs också av eventuella oväntade utgifter som orsakas av fastigheten på Lappbrinken.

Vi förbereder oss i ekonomiplanen på att det allmänna understödet minskar. Det är tydligt att förändringar i det automatiska medlemskapet, oväntade kostnader för fastigheten på Lappbrinken eller någon annan risk ifall den realiseras orsakar ett behov av att utarbeta en uppdaterad ekonomiplan utifrån nya utgångspunkter.

Medlemskapsmodellens och nya högskolemedlemmars eventuella inverkan syns i ekonomiplanen som en ökning i intäkterna från medlems- och deltagaravgifterna. Utgångspunkten för beredningen av medlemskapsmodellen har varit att när inflödet av medlemsavgifter ökar kan medlemsavgiften sänkas. Samtidigt bör man ändå se till att förbundets självfinansieringsandel bevaras på tillräcklig nivå jämfört med den offentliga finansieringen (cirka 20 procent). Intäkterna från deltagaravgifter ökar när fler medlemsorganisationer deltar i förbundets evenemang.

Ekonomiska scenarion

Nedan beskrivs förbundets utgifter och inkomster för den kommande strategiperioden. Verksamhetsutgifternas utveckling påverkas av prioriteterna för verksamheten som medlemsorganisationerna fastställer under förbundsmötet samt av den projektfinansierade verksamhetens karaktär. Den här uppskattningen av hur kostnaderna utvecklas utgår ifrån att befintlig verksamhet inom idrottspolitik, utbildning och medlemsservice, idrottsevenemang, kommunikation, föreningsverksamhet och förvaltning fortsätter. För att hejda ökningen i utgifterna krävs i vilket fall som helst att man håller band på utgifterna och prioriterar verksamheten.

Verksamhetsutgifternas utveckling påverkas av prioriteterna för verksamheten som medlemsorganisationerna fastställer under förbundsmötet samt av den projektfinansierade verksamhetens karaktär. Den här uppskattningen av hur kostnaderna utvecklas utgår ifrån att befintlig verksamhet inom idrottspolitik, utbildning och medlemsservice, idrottsevenemang, kommunikation, föreningsverksamhet och förvaltning fortsätter.

I tabell 1 presenteras strukturen för förbundets ekonomi i en situation där

• det allmänna understödets nivå sjunker med totalt 10 procent under strategiperioden
• förbundet ansöker om och beviljas nya projektunderstöd
• intäkterna från medlemsavgifter ökar i och med medlemskapsmodellen
• intäkterna från deltagaravgifter växer något i och med medlemskapsmodellen
• företagssamarbetet inleds under jubileumsåret och utvecklas under strategiperioden
• personalkostnader minskas permanent med 0,5 årsverken
• ökningen i verksamhetskostnader hejdas genom att lägga band på utgifterna

	2023	2024	2025	2026	2027	2028
Inkomster
Allmänt understöd
Projektunderstöd	288 000	279 360	276 480	270 720	264 960	259 200
Intäkter från medlemsavgifter	112 000	105 000	115 000	115 000	115 000	115 000
Deltagaravgifter	75 000	78 000	81 000	84 000	87 000	90 000
Företagssamarbete	28 000	47 000	30 000	30 000	30 000	30 000
Intäkter totalt	0	6 000	5 000	6 000	7 000	8 000
	503 000	496 360	507 480	505 720	503 960	502 200
Kostnader
Personalkostnader
Verksamhets- kostnader	−275 000	−275 000	−279 125	−283 312	−287 562	−291 875
Kostnader totalt	−233 000	−223 000	−226 345	−229 740	−233 186	−236 684
	−508 000	−498 000	−505 470	−513 052	−520 748	−528 559
Resultat
	−5 000	17 360	2 010	−7 332	−16 788	−26 359

Tabell 1. Budget om intäkterna hålls på nuvarande nivå, företagssamarbete hämtar nya inkomster och utgifterna ökar med 2,5 procent per år.

Intäkterna som uppskattas i ekonomiplanen räcker inte till att täcka alla utgifter mot slutet av strategiperioden, utan det behövs motåtgärder. Å andra sidan är den femåriga ekonomiplanen ovanligt lång vad gäller att förutse förbundets verksamhet, så planen kommer sannolikt att behöva uppdateras redan under strategiperioden.

Balansering av ekonomin

Under de senaste åren har man minskat på förbundets kostnader genom att i allmänhet lägga band på utgifterna, men också genom att flytta till förmånligare lokaler, anställa vikarier på deltid och vid behov permittera personal. Med tanke på förbundets ekonomiska hållbarhet är det viktigt att inte endast skära ner på utgifterna, utan också öka intäkterna. Behovet av permanent anpassning motsvarar minst 0,5 årsverken.

Eftersom personalkostnaderna är förbundets största utgift är besparingar här det effektivaste sättet att balansera förbundets ekonomi. För att kunna skära ner på antalet årsverken krävs dock också att verksamheten prioriteras och arbetsbeskrivningarna omorganiseras så att personalens arbetsbörda inte växer. Förbundet har goda erfarenheter av detta från strategiperiod 2021–2023. Dessutom har det inletts diskussioner i förbundets paraplyorganisationer inom både ungdoms- och idrottssektorn om att dela utgifter.

Åtgärderna för att balansera ekonomin presenteras nedan vad gäller personalkostnaderna, övriga kostnader och ökade intäkter.

Åtgärderna beträffande ökade inkomster

Åtgärder i första hand:

• Inled företagssamarbete genom att skaffa partner för 100-årsjubileet. Företagssamarbetet lämpar sig bäst för att finansiera SFM och annan tävlingsverksamhet samt evenemang utan att det äventyrar förbundets obundna påverkansarbete.
• Sträva efter att öka inflödet av medlemsavgifter genom högskolemedlemskap.
• Skaffa ny projektfinansiering i första hand tillsammans med samarbetspartner (t.ex. idrotts-, social- och hälsovårds- samt studerandeorganisationer).
• Skaffa projektfinansiering från nya källor (t.ex. social- och hälsovårdsministeriet, stiftelser, EU-projektbidrag). När man letar efter ny projektfinansiering bör man beakta den arbetstid och kompetens som behövs för projektplaneringen och ansökningsprocessen.

Åtgärder i andra hand:

• Lobba inom OSS Organisationstjänst för att fastigheten på Lappbrinken ska säljas. För tillfället orsakar fastigheten inte ägarna några betydande utgifter, men kommande reparationskostnader och ägandets strategiska betydelse förordar försäljning på medellång sikt.
• Använd fondbesparingar.
• Höj deltagaravgifterna för evenemang och/eller medlemsavgiften. En åtgärd i sista hand, som inte rekommenderas med tanke på medlemsorganisationernas ekonomi och engagemang i medlemskapet.

Åtgärderna beträffande verksamhetskostnader

• Prioritera verksamheten och gallra sådant som är onödigt med permanenta beslut genom att fokusera på de strategiska val som gjorts för 2024–2028 (valen beskrivs närmare i strategin). Fortsätt utvecklingen av arbetsbeskrivningarna som inleddes 2020 för att stödja prioriteringen och verksamhetens omorganisering.
• Prioritera verksamheten genom att välja årliga prioriterade områden även inuti kostnadsställena för att behärska ökningen i utgifterna.

Åtgärderna beträffande personalkostnader

• Stöd de anställda i att kombinera arbete och privatliv genom frivilligt deltidsarbete.
• Behärska ökningen i personalkostnader genom att i stället för löneförhöjningar betona en förbättring av arbetslivets kvalitet till exempel genom förkortad arbetstid.
• Anställ eventuella vikarier på deltid.
• I och med att arbetsbeskrivningarna utvecklas utvärderas möjligheten att slå samman arbetsbeskrivningar, anställa personal på deltid samt gemensam rekrytering med partner.