Högskoleidrott i den Europeiska unionen
Studerandenas Idrottsförbund (OLL) vill att EU-valet ska belysa problemet med fysisk inaktivitet samt kraven på att ta itu med detta.
OLL:s idrottspolitiska linjedokument framhäver hälsofrämjande fysisk aktivitet och motionsidrott som de viktigaste delarna av högskolornas motionstjänster. Enligt linjedokumentet ska EU också fortsättningsvis stödja samarbetsprojekt och nätverkande mellan högskolornas idrottsväsen.
OLL är medlem i det europeiska studentidrottsförbundet EUSA (European University Sports Association), som också har en representant utsedd av OLL i studentkommittén. Därtill är förbundet medlem i det internationella studentidrottsförbundet FISU (International University Sports Federation) som har sitt säte i Schweiz och som också har en finländsk representant i sin studentkommitté. OLL är också en del av det europeiska nätverket för högskolornas idrottsväsenden ENAS (European Network of Academic Sport Services). Förbundet har också deltagit i den Europeiska idrottsveckan som Erasmus+-programmets partner, senast 2023.
Idrottspolitik i den Europeiska unionen
Den Europeiska unionen stöder idrottsorganisationer och främjar EU-medborgarnas jämlika möjligheter att delta i idrottsverksamhet. Dessutom erbjuder EU idrottsorganisationer möjligheter att samarbeta över nationsgränserna. Tack vare detta kan högskolornas idrottstjänster bilda nätverk med sina systerorganisationer och utveckla sin egen verksamhet.
EU har en så kallad stödbefogenhet inom idrott och motion, det vill säga den kan stödja, sammanjämka och komplettera idrottssektorernas verksamhet i medlemsländerna. År 2007 godkände Europeiska kommissionen vitboken om idrott, EU:s första politiska initiativ på idrottsområdet. I den vita boken hanteras flera olika frågor, så som att framhäva idrottens sociala roll, främja folkhälsan genom motion, stödja frivilligverksamhet, utvidga idrottens ekonomiska dimension och spelarnas fria rörlighet, bekämpa doping, korruption och penningtvätt samt övervaka medierättigheter.
Den fysiska aktivitetens centrala roll i att upprätthålla en individs fysiska och psykiska välbefinnande och de enorma hälsoproblem som orsakas av orörlighet har erkänts i Europeiska unionen, till exempel i EU-rådets slutsatser om livslång fysisk aktivitet år 2021. I slutsatserna betonas vikten av regelbunden och tillräcklig fysisk aktivitet för ungdomars fysiska, psykiska och sociala utveckling. År 2015 uppskattades att den årliga kostnaden för orörlighet i Europa är 80 miljarder euro.
EU:s arbetsplan för idrott är ett av de viktigaste idrottspolitiska dokumenten. Arbetsplanen för 2021–2024 har tre tyngdpunktsområden: att skydda idrottens integritet och värden; idrottens socioekonomiska och miljömässiga dimensioner; samt att främja hälsofrämjande idrott och fysisk aktivitet. Särskilt det sista området bör betonas under nästa mandatperiod för att minska orörlighet. Den nya arbetsplanen bör godkännas redan under det belgiska ordförandeskapet under första hälften av 2024. Under mandatperioden är det också viktigt att diskutera rollen av icke-organiserad idrott och kostnadsfri motion i den europeiska idrottsmodellen.
Parlamentets utskott för kultur och utbildning (CULT), som har i uppdrag att utveckla kultur-, ungdoms- och utbildningspolitiken, utvecklar också EU:s idrottspolitik. Utskottet ansvarar också för Erasmus+-programmet.
EU-finansiering av idrott
Europeiska unionen stöder projekt inom idrott och motion genom olika finansieringskanaler. Idrott är en väsentlig del av Erasmus+-programmet, som är EU:s program för utbildning, ungdomar och idrott. I det nuvarande programmet för 2021–2027 avsätts 1,9 procent av hela budgeten till idrott. I sitt arbete att främja motion och fysisk aktivitet har idrottsorganisationer och högskolor blivit mest bekanta med EU-programmen Erasmus+Sport och Erasmus+ för ungdomssektorn. Även landskapsprogrammets LEADER+-finansieringar, Europeiska socialfondens ESF+-finansieringar och Europeiska regionala utvecklingsfondens ERUF-finansieringar kan vara bekanta för högskolorna och studerandeorganisationerna.
Det är möjligt att få internationell EU-finansiering för projektidéer som svarar på någon av EU:s prioriteringar inom idrott och idrottspolitik. EU Policy Papers-dokumenten spelar en viktig roll för Erasmus+Sport-finansieringar och andra EU-projektfinansieringar som kräver en internationell dimension.
Källor
EU-rådets slutsatser om livslång fysisk aktivitet (2021/C 501 I/01)
EU-rådets slutsatser om EU-arbetsplanen för idrott (2020/C 419/01)
Europeiska unionens webbplats för idrott
EU-medel för idrott och motion 2021–2027
Erasmus+Sport (Utbildningsstyrelsen)
Document library (European Comission Sport) » EU Sport Policy paper
Utvidgat delavtal om idrott (EPAS)Undervisnings- och kulturministeriets internationella idrottspolitik
Olympiska kommitténs informationspaket till parlamentsledamöter
Sidan senast uppdaterad 6.5.2024