Modellen Rörelse för en bättre studieförmåga

Fysisk aktivitet och aktivitetspauser främjar studerandes studieförmåga och välbefinnandet i studiegemenskapen. Redan genom små personliga val och lösningar på läroanstalten kan man öka motionen och stöda aktivitet i vardagen.

Modellen Rörelse för en bättre studieförmåga baserar sig på Studenternas hälsovårdsstiftelses (SHVS) modell för studieförmåga (Kunttu 2006) som uppdaterades 2022. Modellen granskar studieförmågan och dess olika delområden med fokus på fysisk aktivitet:

• Hur främjar fysisk aktivitet studerandes resurser och studiefärdigheter?
• Hur kan man med fysisk aktivitet stödja en hälsofrämjande studiemiljö?
• Hur kan man dra nytta av fysisk aktivitet i undervisnings- och handledningssituationer tillsammans med studerandena?

Modellen som beskrivs nedan åskådliggör och motiverar betydelsen av åtgärder som stöder fysisk aktivitet på läroanstalterna. Modellen ger exempel på hur olika aktörer och studerandena själva kan förbättra studieförmågan genom fysisk aktivitet. Dessutom kan man använda modellen som stöd när man diskuterar motion och fysisk aktivitet och hjälpa studerande att inse vilken betydelse motion och aktivitetspauser har för studieförmågan och det egna välbefinnandet.

Innehåll

Egna resursser

Motion tillsammans med tillräcklig sömn och hälsosam kost stöder individens hälsa och resurser på ett helhetsmässigt sätt. Genom fysisk aktivitet och motion kan man främja och vårda den fysiska hälsan, konditionen och den psykiska hälsan. Det har konstaterats att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och positiva känslor som lycka, självkänsla och nöjdhet med livet. Positiva känslor stöder välbefinnandet, inlärningen och motivationen till att röra på sig.

Fysisk aktivitet kan också fungera som en metod för att bearbeta svåra känslor förknippade med studierna, såsom ångest, nervositet och rädsla. Fysisk aktivitet minskar depressionssymtom och ångest. Det har konstaterats att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och mindre stress och mindre studierelaterad utmattning.

Motion i grupp kan främja sociala relationer och känslan av samhörighet och delaktighet. Genom att motionera i grupp kan man också stärka interaktionsförmågan och det psykiska välbefinnandet. Det är viktigt att värna om en trygg och förtroendefull atmosfär i gruppen.

Man kan öka den fysiska aktiviteten genom aktiva val och gärningar i vardagen, till exempel genom att ta trapporna eller promenera eller cykla till och från läroanstalten. Dessa är viktiga val i vardagen som främjar hälsan och uthålligheten under dagen. När man är fysiskt aktiv och motionerar bör man ta hänsyn till sina resurser och anpassa aktiviteterna till den egna livssituationen och totala belastningen.

Studiefärdigheter

Det har konstaterats att det finns ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och hur man klarar av och lyckas med studierna. Fysisk aktivitet främjar hjärnhälsan och funktioner som behövs för inlärning, såsom uppmärksamhet, minne och exekutiva funktioner (till exempel att kunna ta initiativ, fokusera, organisera, planera och utföra en handling). Fysisk aktivitet har ett positivt samband med slutlednings- och problemlösningsförmåga, eftersom den ger möjlighet till kreativt och flexibelt tänkande.

Fysisk aktivitet främjar balans i vardagen och framgång i studierna. Pauser som stöder återhämtningen behövs redan under dagen. Även med korta stunder av fysisk aktivitet och kroppsövningar kan man reglera vakenhetsnivån så att den främjar inlärningen och förbättrar koncentrationsförmågan. Genom att ta pauser får man bättre kontroll över den totala belastningen, och då räcker energin också till trevliga aktiviteter på fritiden. Återhämtning under dagen har också ofta en positiv inverkan på sömnkvaliteten och den allmänna uthålligheten.

Studiemiljö

Det är viktigt att studiemiljön och den verksamhetskultur som råder där stöder fysiskt och psykiskt välbefinnande och ger möjlighet till social växelverkan. Rums- och inredningslösningarna i undervisningslokalerna ska vara tillgängliga och göra det möjligt för de studerande att variera arbetsställningarna och ta aktivitetspauser samt för personalen att få in mer aktivitet under lektionerna.

Redskap eller lokaler för motion i studiemiljön sänker tröskeln för fysisk aktivitet och återhämtning under dagen. Likvärdiga och tillgängliga studiemiljöer och verksamheter som tillåter fysisk aktivitet och ger alla studerande möjlighet till positiva upplevelser främjar deras välbefinnande.

Vem som helst på läroanstalten kan ta upp fysisk aktivitet till diskussion. Det är viktigt att studerandena och personalen känner till de tjänster som stöder fysisk aktivitet och välbefinnande, så att man kan hänvisa studerande till exempel till de grupper som läroanstalten erbjuder, högskolans motionstjänster eller de tjänster som studerandehälsovården tillhandahåller. I det studiesamfundsarbete som utförs inom SHVS är målet att stärka studiegemenskapernas förmåga att främja sina medlemmars hälsa och välbefinnande.

Fysisk aktivitet som sker på läroanstalten – under lektionerna eller utanför dem – är ett sätt att stärka samhörigheten, en positiv atmosfär och känsloklimatet i studiegemenskapen. Aktiv information och kommunikation på läroanstalten om effekterna av fysisk aktivitet stöder hela gemenskapens välbefinnande.

Undervisning och handledning

Läroanstalternas verksamhetskultur bör utvecklas så att uppmuntran till aktivitetspauser och fysisk aktivitet blir en naturlig del av olika undervisnings- och handledningssituationer. Det här är viktigt inom alla studieområden, men särskilt inom sådana områden där studierna i allmänhet inte innefattar mångsidiga undervisningsmetoder med tanke på aktivitet och byte av arbetsställning.

Lärarna och övrig personal på läroanstalten har en viktig roll när det gäller att reglera studerandenas stressnivåer och främja aktivitetspauser. Både vid när- och distansstudier kan man gemensamt komma överens om pauser för fysisk aktivitet eller återhämtning. Man kan också ge studerandena vägledning i att identifiera och uttrycka behov av pauser.

Undervisningspersonalen kan stöda studerandenas inlärning och hjälpa dem att hållas alerta genom att variera undervisningsmetoderna. Läraren kan i stället för att föreläsa använda sig till exempel av metoder som innefattar mera aktivitet samt praktiska övningar i sin undervisning.

Medlemmar i arbetsgruppen

Liikkuva opiskelu, Jyväskylän ammattikorkeakoulu, Likes: Kangasniemi Anu, Koskinen Saara & Siekkinen Kirsti

Studerandenas Idrottsförbund rf (OLL): Ansala Jussi & Ikonen Anni Liina

Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS): Puustinen Miia

Källor

An H.-Y., Chen W., Wang C.-W., Yang H.-F., Huang W.-T. & Fan S.-Y. 2020. The relationships between physical activity and life satisfaction and happiness among young, middle-aged, and older adults. Int J Environ Res Publ Health. 17 (13):4817.

Bailey, A., Hetrick, S., Rosenbaum, S., Purcell, R., & Parker, A. 2018. Treating depression with physical activity in adolescents and young adults: A systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. Psychological Medicine, 48(7), 1068-1083.

Barbosa A., Whiting S., Simmonds P., Scotini Moreno R., Mendes R. & Breda J. 2020. Physical Activity and Academic Achievement: An Umbrella Review. International Journal of Environmental Research and Public Health. 2020; 17(16):5972.

Bekanta dig med: Physical Activity and Academic Achievement: An Umbrella Review (doi.org)

Doré, I., O’Loughlin, J. L., Beauchamp, G., Martineau, M., & Fournier, L. 2016. Volume and social context of physical activity in association with mental health, anxiety and depression among youth. Preventive Medicine, 91, 344–350.

Galper, D. I., Trivedi, M. H., Barlow, C. E., Dunn, A. L., & Kampert, J. B. 2006. Inverse association between physical inactivity and mental health in men and women. Medicine & Science in Sports & Exercise, 38, 173-178.

Gerber, M., Lang, C., Feldmeth, A.K., Elliot, C., Brand, S., Holsboer Trachsler, E. & Pühse, U. 2015. Burnout and Mental Health in Swiss Vocational Students: The Moderating Role of Physical Activity. Journal of Research on Adolescence, 25(1), 63–74.

Dale, P.L., Vanderloo, L., Moore, S. & Faulkner, G. 2019. Physical activity and depression, anxiety, and self-esteem in children and youth: An umbrella systematic review. Mental Health and Physical activity, 16, 66–79.

Dunn, A. L., Trivedi, M. H., & O’Neal, H. A. 2001. Physical activity dose-response effects on outcomes of depression and anxiety. Medicine & Science in Sports & Exercise, 33, 587e597.

Haverkamp B. F., Wiersma R., Vertessen K., van Ewijk H., Oosterlaan J. & Hartman E. 2020. Effects of physical activity interventions on cognitive outcomes and academic performance in adolescents and young adults: A meta-analysis. Journal of Sports Sciences; 38(23): 2637–2660.

Hlas A. C., Neyers K. & Molitor S. Measuring student attention in the second language classroom. Language Teaching Research 2019; 23(1): 107–125.

Holm N., Ikonen J., Siekkinen K., Ansala J. & Parikka S. 2023. Tässä istun enkä muuta voi – korkeakouluopiskelijoiden istuminen ja paikallaanolon paikat koronaepidemian aikana. Tutkimuksesta tiiviisti 12/2023. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos, Helsinki.

Kemel, P. N., Porter, J. E., & Coombs, N. 2022. Improving youth physical, mental and social health through physical activity: A Systematic literature review. Health Promotion Journal of Australia: Official Journal of Australian Association of Health Promotion Professionals, 33(3), 590–601.

Bekanta dig med: Improving youth physical, mental and social health through physical activity: A Systematic literature review (doi.org)

Korkeakoululiikunnan suositukset 2018 – Korkeakoululiikunnan päivitetyt suositukset & muita korkeakoululiikunnan ajankohtaisia teemoja. Opiskelijoiden Liikuntaliitto ry ja Opiskelun ja koulutuksen tutkimussäätiö Otus sr, Helsinki, 2018.

Bekanta dig med: Korkeakoululiikunnan_suositukset (oll.fi, pdf)

Lubans, D., Richards, J., Hillman, C., Faulkner, G., Beauchamp, M., Nilsson, M., Kelly, P., Smith, J., Raine, L., & Biddle, S. 2016. Physical Activity for Cognitive and Mental Health in Youth: A Systematic Review of Mechanisms. Pediatrics, 138(3), e20161642. https://doi.org/10.1542/peds.2016-1642Oppezzo, M. & Schwartz, D. L. 2014. Give your ideas some legs: the positive effect of walking on creative thinking. Journal of experimental psychology: learning, memory, and cognition, 40(4), 1142–1152.

Opiskelijoiden Liikuntaliitto & Ansala, J. 2011. Hyvä korkeakoululiikunta. Suositukset. Korkeakoululiikunnan asiantuntijatyöryhmän loppuraportti 25.2.2011.

Bekanta dig med: Hyvä korkeakoululiikunta. Suositukset. (oll.fi, pdf)

Risko E. F., Anderson N., Sarwal A., Engelhardt M. & Kingstone A. 2012. Attention: Variation in mind wandering and memory in a lecture. Applied Cognitive Psychology 2012; 26: 234–242.

Siekkinen, K. 2019. Opiskeluergonomia – sujuvampaa ja vaivattomampaa opiskelua. Teoksessa Kunttu, K., Komulainen, A., Kosola, S., Seilo, N. & Väyrynen, T. (toim.). Opiskeluterveys. Duodecim, 2021: 159–161.

Singh, B., Olds, T., Curtis, R., Dumuid, D., Virgara, R., Watson, A., Szeto, K., O’Connor, E., Ferguson, T., Eglitis, E., Miatke, A., Simpson, C. E., & Maher, C. 2023. Effectiveness of physical activity interventions for improving depression, anxiety and distress: An overview of systematic reviews. British Journal of Sports Medicine, 57(18), 1203–1209.

Bekanta dig med: Effectiveness of physical activity interventions for improving depression, anxiety and distress: an overview of systematic reviews (bmj.com)

Tomporowski, P. D. 2003. Effects of acute bouts of exercise on cognition. Acta psychologica, 112(3), 297-324.