Markus Halonen: Att sprida kunskap är centralt i att främja fysisk aktivitet 

Hjärnan tycker verkligen om motion

Psykologie doktor Juho Strömmer har forskat bl.a. i hur fysisk aktivitet påverkar hjärnans struktur och funktionsförmåga. Strömmers föreläsningar handlade om sambandet mellan motion, inlärning och hjärnhälsa.

Forskningen har visat att aerobisk motion med medelbelastning bidrar till bildningen av nya nervceller och nya förbindelser mellan nervceller. Forskningsresultatet utmanar den nuvarande ”sitt, lyssna och lär”-modellen.

Vi kan se vilken betydelse motion har haft på att forma och förnya hjärnan när vi tittar på människans evolution. Motion får blod och syre att pumpas till hjärnan. Motion aktiverar också system som styr motoriska funktioner, sinnen och vakenhet, beslutsfattande och planeringsfärdigheter samt den spatiala förmågan, dvs. rymduppfattning.

Vår hjärna får en massa olika slags sinnesintryck särskilt utomhus, till exempel på skogsstigen. Det att vi behandlar och evaluerar dem har varit nödvändigt och nyttigt i människans arthistoria. En människohjärna framför dataskärmen kan nog arbeta effektivt ett tag i taget, men ensidiga sinnesintryck tröttar ut hjärnan kvickt och sjunker effektiviteten utan tillräckligt med regelbundna pauser.

Att sätta värde på vardagsmotion

Johanna Ihalainen, doktor i idrottsvetenskap, behandlade rörelsens och motionens mångsidiga nyttor. Ihalainen arbetar som forskardoktor i projektet Training Room, som utvecklar förebyggande hälsovård och skaderehabilitering för idrottare, samt medel och praxis för att förbereda sig på och återhämta sig från träning.

Johannas tankeväckande presentation gick igenom motionsrekommendationen per vecka för 18–64-åringar, som publicerades i 2019. Den nya motionsrekommendationen gjorde inga ändringar i ”träningsrekommendationen” per vecka: två träningar som utvecklar muskelkondition och rörelsekontroll och 1 timme 15 min ansträngande eller 2 timme 30 min rask motion ger fortfarande påtagliga hälsovinster.

Den nya rekommendationen råder att ta pauser och att utöva lätt vardagsmotion så ofta som möjligt. Förhoppningsvis tas rekommendationen på allvar även inom högskolevärlden. Numera säger vi inte längre hur ofta vi ska ta rörelsepauser, utan att vi ska ta pauser så ofta som möjligt.

Enligt forskningsdata sitter högskolestuderande redan så pass mycket att tillräckliga pauser för hälsans skull innebär att en typisk studerande behöver ett par hundra 1-minuts pauser om dagen. Det är alltså lätt att hålla med rekommendationen om ökad och obegränsad vardagsmotion.

Vad vi kan lära oss av elitidrottare

Det finns flera paralleller mellan elitidrottens värld och metoderna som vi kan använda för att hålla oss pigga och lyssna på kroppen under högskolestudiernas tryck. Att identifiera tecken på överansträngning och stress, och därmed förebygga idrottsskador och sjukdomscykel, har en stor roll i elitidrotten. Så är det möjligt att undvika långa pauser i träningen och ett eventuellt allvarligare tillstånd av överansträngning som har också det något vilseledande namnet överträning.

”Den som kan träna gör framsteg” är en bra sammanfattning som berör oss alla. Den som orkar studera gör framsteg. Det är alltså viktigt att komma ihåg att lyssna på kroppen. Ibland lönar det sig att hoppa över ett hårt träningspass. Lätt motion främjar återhämtning ofta bättre än att ligga på soffan.

Sist men inte minst, en påminnelse om något som inte kan långförvaras. Både Strömmer och Ihalainen betonade den ordentliga sömnens roll såväl i utvecklingen av hjärnan som i den fysiologiska utvecklingen och lärandet. Om energin inte räcker till kan du börja må bättre genom att öka måttlig utomhusmotion och lägga dig i rimlig tid.

Markus Halonen

Skribenten är idrottsinstruktör och projektledare för LUT-högskolornas projekt Tikissä työelämään.