COVID-19-pandemins effekter på högskoleidrotten
I slutet av våren lät Statens idrottsråd (VLN) göra en utredning om läget inom idrottssektorn. Utredningen glömde helt högskolornas idrottstjänster. Studerandenas Idrottsförbund utarbetade på basis av VLN:s enkäter sin egen enkät speciellt för högskolornas idrottsväsen.
Enkäten visade tydligt COVID-19-pandemins effekter. Inte en enda instans av högskoleidrott fungerade som normalt under vårens begränsningar. Upp till 45% av verksamheten stod helt stilla. Resten utnyttjade olika tillämpade metoder för att hålla verksamheten i gång, åtminstone till en viss grad.
Vid sidan av distansarbete anpassades verksamheten också genom permitteringar och ledighetsarrangeringar. Upp till 10% avbröt sin verksamhet på grund av anpassningen. Ifall de stränga begränsningarna åter tas i bruk, uppskattar 15% att de kommer att kräva ännu svårare ekonomiska anpassningar. Var tionde anser att ekonomin kan bli för kritisk för fortsatt verksamhet.
Mer än hälften förutser hur nuvarande begränsningar och möjliga strängare begränsningar i framtiden kommer att påverka högskoleidrotten. Resultatet visade en stor rädsla över att framtidens verksamhetsbudget minskar och att studerandenas användaravgifter blir högre. Anledningen är de stora förlusterna som orsakades av vårens och höstens inställda evenemang.
Ett annat stort bekymmer var högskoleidrottens betydelse som en del av högskolekulturen. Även om hälften trodde att distanshandledning och gympavideor kan nå nya studerande, kände många att idrottens status som en del av högskolekulturen blir sämre. Samhörighet genom idrottstjänster skulle inte längre stöda socialt välbefinnande.
En positiv effekt är att högskoleidrotten har visat sin anpassningsförmåga, till exempel genom att producera olika digitala tjänster. Utvecklingen av digitaliseringen kräver dock nytt kunnande, ny utveckling och investeringar i tekniska lösningar. Det kräver pengar, och pengar önskar vi få i form av direkt stöd till idrottsväsen samt genom högskolornas egna investeringar i tjänster, till exempel genom att belöna personalen med presentkort till högskoleidrott. Vid sidan av ekonomisk stöd önskades det att högskolegemenskapen kommunicerar i god samarbetsanda om säkerheten vid högskoleidrottstjänsterna.
Du kanske också är intresserad av
-
Liisa Reinola: Högskolestuderande – en lätt bortglömd användargrupp
Publicerat:Det talas mycket om barn och ungdomars motion och jämlika möjligheter till hobbyer. Hur vissa sporter är dyra att utöva, men att motion är viktigt för utvecklingen, sociala relationer och till och med hälsan. När vi har fixat deras saker så gott det går, hoppar vi ett antal årtionden framåt och tar itu med de äldres motionsmöjligheter. Det är sant att motion är en viktig faktor i att stödja de äldres hälsa och funktionsförmåga. Vi måste se till att de har en möjlighet att träna på gym tryggt, att det finns motionsspår i deras närhet och att stadens idrottstjänster ordnar guidade pensionärsgrupper.
Läs mer om artikeln: Liisa Reinola: Högskolestuderande – en lätt bortglömd användargrupp
-
Svenskspråkigt seminarium inom projektet Studier i rörelse 27.11.2020
Publicerat:Projektet Studier i rörelse är fortsättningen på Skolan i rörelse och riktar sig till andra stadiets skolor, dvs gymnasier, yrkesläroanstalter, högskolor och universitet.
Läs mer om artikeln: Svenskspråkigt seminarium inom projektet Studier i rörelse 27.11.2020
-
Dags att sätta punkt för problemen i studerandenas välbefinnande - Studerandenas Idrottsförbund kräver åtgärder för högskoleidrotten
Publicerat:Den ökade psykiska ohälsan bland högskolestuderanden är ett känt faktum, men gärningar för att åtgärda problemen har förblivit svaga. I nästa riksdagsval är det hög tid att fokusera på högskolestuderandenas välbefinnande och fysiska aktivitet, kräver Studerandenas Idrottsförbund (OLL) under sitt förbundsmöte som hölls i Vuokatti den 2–3 november.
Dela denna sida
Sidan senast uppdaterad 20.10.2020