Högskolan i rörelse-verksamheten stöder långvarigt och omfattande välbefinnande

”Usch så det känns stelt!” konstaterade Atte från Kervo under sitt gulisår 2019. Atte, som sysslat med judo hela sitt liv, hade inlett sina studier i företagsekonomi vid yrkeshögskolan tidigare på hösten. Han hade snabbt lagt märke till att studiedagarna mest gick ut på att sitta. Han hade inte hittat en ny hobby som kunde ersätta den gamla som han lämnat på hemorten. Och inte skulle han ha haft tid heller. Studierna åt upp en stor del av fritiden, och dessutom måste han jobba.

Atte var van vid Liikkuva amis-verksamheten från sin tid i yrkesskolan. I klassrummen kombinerades studierna med rörelse, och pausgymnastik var en daglig vana. Kontrasten kändes stor när han gick över från andra stadiet till högskolan. Det blev jätte besvärligt att motionera.

Endast 46 procent av studerande rör på sig tillräckligt med tanke på sin hälsa, och de sitter i genomsnitt 11 timmar per dag.

Dagens högskolekultur och högskolornas lokaler har gjort fysisk passivitet till en norm: man sitter hopsjunken i auditorier dagarna långa, och på fritiden är tröskeln för att motionera hög. Senaste Högskolestuderandes hälsoundersökning (THL 2021) berättar samma historia: endast 46 procent av studerande rör på sig tillräckligt med tanke på sin hälsa, och de sitter i genomsnitt 11 timmar per dag.

Det är solklart att samhället måste satsa betydligt mer på studerandenas välbefinnande. Forskning har visat att utan motion är det onödigt att ens drömma om välbefinnande eller arbetsförmåga.

Samtidigt skriker nyheterna om ungdomarnas rekordartade psykiska kris, och beslutsfattarna är i panik över om det kommer att finnas tillräckligt med arbetsför befolkning i framtiden. Det är solklart att samhället måste satsa betydligt mer på studerandenas välbefinnande. Forskning har visat att utan motion är det onödigt att ens drömma om välbefinnande eller arbetsförmåga. Förutom forskningsdata talar också Attes och andra studerandes önskemål för att motionsmöjligheterna bör förbättras. I den färska Studerandebarometern (Otus 2022) kommer det fram att i fråga om motionsfrämjande önskar sig högskolestuderandena mest undervisningspraxis och lokaler som stöder fysisk aktivitet, såsom höj- och sänkbara bord och ett gym.

Och studerandena är inte ensamma om dessa önskemål. Distansundervisningen som började på våren 2020 i och med pandemin fick också lärarna att inse hur viktigt rörelse är för lärandet och välbefinnandet. Några lärare tog kontakt med Studerandenas Idrottsförbund på sin yrkesgrupps vägnar och bad om råd om att genomföra en mer aktiv undervisning. Lärarna hade lyssnat på forskningen och insett att lite fysisk aktivitet förbättrar studerandenas koncentration. Genom detta samarbete uppstod videon Rörelse jagar bort Smärte, som sammanfattar de bästa sätten att inkludera rörelse i undervisningen.

Förutom att göra undervisningen mer aktiv har högskolorna på sista tiden också tagit flera andra nya steg för att främja motion:

• Utegym har installerats på campusen.
• Platser för pausgymnastik har skapats i korridorerna.
• Elbord och aktiverande stolar har skaffats till inlärningsutrymmena.
• Det har anställts personal för att organisera högskoleidrottens tjänster.
• Bilder som uppmuntrar till rörelse har inkluderats i föreläsningspresentationer.
• Studerande- och studentkårerna samt högskolornas idrottsväsenden har rekryterat motionstutorer som ordnar motionsverksamhet som intresserar studerandena.

Högskolorna och Studerandenas Idrottsförbund har genomfört Högskolan i rörelse-verksamheten tillsammans med goda resultat. Atte har också lagt märke till skillnaden. Nuförtiden börjar en vanlig tisdag med en öppen bollspelstur. När hjärnan är pigg är det dags att gå till föreläsningen, där motionstutorerna dyker upp halvvägs för att få gänget att röra på sig. På eftermiddagen orkar han ännu gå och jobba ett skift, och Atte behöver inte längre oroa sig för att hitta tid för att motionera.

OLL:s och högskolornas Högskolan i rörelse-verksamhet finansieras med undervisnings- och kulturministeriets nationella projektstöd för en motionsinriktad livsstil som en del av Studier i rörelse-programmet. Finansieringen är ytterst viktig också i fortsättningen. Fastän motionsmöjligheterna förbättrats under de senaste åren och allt fler studerande rör på sig mer rör fortfarande fler än 150 000 studerande på sig för lite med tanke på sin hälsa.

Därför är ett av OLL:s mål att den resultatrika Högskolan i rörelse-verksamheten fortsätts med tillräcklig offentlig finansiering. Snart kommer dagen då Atte och hans kollegor går ut i arbetslivet. De blivande riksdagsledamöterna kan påverka hur arbetsföra de är när de tar detta steg.

Texten ingår i bloggserien Din rörlighet är värdefull, där vi förklarar bakgrunden till Studerandenas Idrottsförbunds mål inför riksdagsvalet.

Del 1: Högskoleidrotten bör beaktas i högskolornas finansiering

Del 2: Högskolan i rörelse-verksamheten stöder långvarigt och omfattande välbefinnande

Del 3: Vi lyfter med studerandena i motionsfrämjandet

Del 4: Motion ska bli en naturlig del av studievardagen