Kommunala lösningar: Upprätta en fungerande servicekedja inom motionsrådgivningen

Har du någonsin använt personlig tränare-tjänster? Jag blir inte förvånad om du inte har – den tjänsten är en betydande vardagsinvestering även för den som arbetar, men för en studerande är den ofta helt utesluten. De första stegen på den aktiva livsstilens väg är ofta de svåraste, och professionellt stöd vid dessa steg hjälper avsevärt. Av den anledningen erbjuder varannan kommun redan nu motionsrådgivningstjänster, det vill säga kostnadsfri, professionell motionskonsultation.

En fungerande motionsrådgivningstjänst bör också integreras i vardagen för hälsovården inom välfärdsområdena. Motionsrådgivning är en viktig del av förebyggande hälsovård, och genom den kan man öka fysisk aktivitet samt minska de hälsoskador som orsakas av inaktivitet. I bästa fall hjälper motionsrådgivning de studerande att anamma en aktiv livsstil för resten av livet. Utveckling av servicekedjor i samarbete med studerandehälsovård och högskolemotion är därför nödvändig.

Hälsovårdspersonal bör erbjudas utbildning i motionsrådgivning, så att de bättre kan identifiera de kunder som kan ha nytta av det. Forskning visar att fysisk, förebyggande vård har erbjudits för till exempel psykisk ohälsa – med mycket goda resultat!

Miniintervention som en del av en sömlös servicekedja

De studerande är ofta jäktade och det kan kännas svårt att söka sig till motionstjänster. För att motionsrådgivningstjänster ska vara effektiva och verkligen användbara, måste de vara lättillgängliga och ha en naturlig koppling till andra välfärdstjänster.

Ett smidigt samarbete mellan studerandehälsovården och högskolemotionens aktörer med välfärdsområdet innebär, att de studerande snabbt och enkelt får tillgång till rätt tjänster. Detta kan till exempel innebära att rörlighet tas upp under hälsokontroller och att det finns en smidig hänvisning till motionsrådgivning. Dessutom kan en tydlig och enkel digital tillgång till tjänsterna nå ett större antal framtida motionerare.

Välfärdsregioner och kommuner bör i större utsträckning använda sig av ett verktyg för rörlighetsfrämjande åtgärder, den så kallade mini-interventionsmodellen. Detta innebär enkla och korta diskussioner om vikten av rörlighet och identifiering av eventuella hinder. Ett sådant tillvägagångssätt fungerar som ett effektivt sätt att motivera de studerande att öka sin fysiska aktivitet och hitta motionsformer som passar dem.

Miniinterventioner kan genomföras som en del av hälsovårdens rutiner, men också inom högskolornas välfärdstjänster för studerande. Så lyfts motionens betydelse fram i naturliga sammanhang, utan att de studerande behöver söka sig till motionsrådgivning separat.

Fördelar med att utveckla motionsrådgivning

Genom att satsa på tillgängligheten av motionsrådgivning och en sömlös integration av tjänsterna kan man stödja de studerandes övergripande välmående. Forskning har visat att studerande som är fysiskt aktiva är friskare, och deras studieförmåga samt ork förbättras.

Välfärdsområdena kan bidra till att säkerställa att motionsrådgivningen är av hög kvalitet, lättillgänglig och en integrerad del av de studerandes välfärdstjänster. När läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal hänvisar sina kunder till motionsrådgivning tillsammans med andra vårdmetoder, kan det på bästa sätt främja kundernas hälsa på ett nytt sätt.

Det är dags att bygga upp motionsrådgivning som en fast och tillgänglig del av välfärdsområdenas servicekedja – med särskild fokus på de studerandes behov.