Forskningsresultaten berättar: studerande rör på sig mer än tidigare, men sittandet minskar inte

Studerandenas fysiska aktivitet och sittande enligt undersökningen

Senaste KOTT är den första undersökningen som visar att majoriteten av studerandena, 55 procent, uppfyller motionsrekommendationerna (Parikka m.fl. 2024)*. I Studerandebarometern 2016 uppfyllde 33 procent rekommendationerna, och i KOTT-resultaten från pandemiåret 2021 steg andelen till 46 procent (Ansala m.fl. 2018, THL 2021).

Den fysiska aktiviteten bedöms utifrån UKK-institutets motionsrekommendation för vuxna. Rekommendationerna uppfylls om man sysslar med tillräckligt med både uthållighetsmotion och motion som upprätthåller muskelstyrkan. Nästan 70 procent av studerandena uppnår mängden rask (2,5 timmar) eller ansträngande (1,25 timmar) motion i veckan som anges i rekommendationerna för uthållighetsmotion. En klar majoritet tränar också muskelkonditionen och rörelsekontrollen enligt rekommendationerna minst två gånger i veckan.

Cirka 60 procent av alla studerande uppfyller minimirekommendationerna för hållbarhetsmotion, men de flesta tränar muskelkonditionen för lite. Undersökningen visar inga stora skillnader mellan studerande under 30 år, men 30–34-åringarna uppfyller rekommendationerna mest sällan: endast 46 procent av männen och 35 procent av kvinnorna. Det är lite vanligare att uppnå rekommendationerna för hälsomotion bland universitetsstuderande (59 procent) än bland dem som studerar på yrkeshögskola (51 procent).

Samma positiva utveckling har inte skett i mängden stillasittande. Högskolestuderande sitter mycket i vardagen, 10,5 timmar. Undersökningarna från 2016 och 2021 visade liknande tal: då satt studerandena 11 timmar per dygn (Kunttu m.fl. 2017, Holm m.fl. 2023). Enligt den senaste undersökningen sitter en tredjedel av studerandena minst 12 timmar på vardagar när man förutom studiedagen också beaktar stillasittande under fritiden. Mer än hälften av männen och nästan hälften av kvinnorna sitter framför en skärm mer än tre timmar per dag under fritiden.

För många är regelbunden motion ett viktigt sätt att upprätthålla välbefinnandet, men alla studerande har inte möjligheten eller motivationen att röra på sig tillräckligt. 11 procent av studerandena sysslar inte med motion alls varje vecka. Ens för dem som motionerar mycket räcker inte den fysiska aktiviteten under fritiden för att motarbeta de negativa konsekvenser som för mycket stillasittande orsakar.

Resultaten från påverkansarbetet uppmuntrar att fortsätta

Undersökningens resultat visar att OLL:s och andra aktörers långsiktiga påverkansarbete har lyckats med att öka mängden fysisk aktivitet bland studerande. De riksomfattande rekommendationerna för högskoleidrotten som utarbetades på förbundets initiativ styr högskolorna att erbjuda studerandena mångsidiga motionsmöjligheter. Enligt rekommendationerna ska alla studerande kunna motionera enkelt och med låg tröskel. Detta innebär bland annat rimligt prissatta motionstjänster, tillgängliga lokaler och campusmiljöer där en aktiv livsstil är lätt och naturlig. Att högskolornas idrottstjänster har utvecklats under de senaste årtiondena och att deras tillgänglighet förbättrats efter pandemin har gjort sitt för att stödja en aktiv livsstil.

Arbetet för motionsfrämjande och minskat sittande behövs dock fortfarande. I THL:s rapport om fenomen konstateras att förutom ökad fysisk aktivitet utgör aktiva pauser och en minskning av överdrivet sittande viktiga hälsofrämjande åtgärder som man bör stödja genom åtgärder gällande studiemiljöerna och studiekulturen (Pohjola m.fl. 2024). I den föregående rapporten som baserar sig på KOTT-materialet har man sammanställt centrala åtgärder som det vore skäl för varje högskola att vidta (Holm m.fl. 2023). Där ingår konkreta förslag till exempel gällande utrustningen i studielokaler, utveckling av personalens kompetens och föreläsningspraxis.

I många högskolor har det redan gjorts positiva ändringar. Studerandena kan till exempel dra nytta av aktiverande pauser på campusen och aktivitetsbaserad undervisning. Högskolan i rörelse-verksamheten, som koordineras av OLL, har blivit starkare i och med finansiering från programmet Finland i rörelse. Med denna finansiering förbättrar högskolor runt om i Finland sina existerande motionsförhållanden och skapar nya. Utvecklingsarbetet stärks också av att strategifinansieringen som högskolorna och undervisnings- och kulturministeriet kommer överens om kommer att riktas till att främja motion under 2025–2028.

Förslag för att främja fysisk aktivitet

KOTT-resultaten framhäver behovet av mångsidiga och lättillgängliga idrottstjänster, men också av minskat sittande och att anpassa studiemiljöerna. Högskolestuderandena är inte endast dagens unga vuxna vars studieförmåga upprätthålls och förbättras av motion, utan de är också framtidens arbetstagare vars välbefinnande kommer att påverka hela samhällets framtid. När vi fattar beslut för studerandenas bästa investerar vi samtidigt i Finlands konkurrenskraft och hållbara tillväxt.

Till slut har jag samlat de faktorer som jag anser vara centrala för att utveckla studerandenas aktiva livsstil.

Tillgänglig motion och tillgängliga tjänster för välbefinnande: Studerande ska erbjudas möjligheter att röra på sig med låg tröskel och stöd för en aktiv vardag på campusen och i distansstudier i enlighet med rekommendationerna för högskoleidrotten.

Starkare gemenskapskänsla: Studerandeorganisationer och högskolor kan ha en nyckelroll genom att ordna evenemang och skapa utrymmen där studerande kan mötas på ett naturligt sätt.

Livshandledning som en del av studierna: Personlig handledning gällande till exempel näring, sömn och vardagsaktivitet kunde hjälpa studerande att hitta balans i en jäktad livssituation.

Långvarig finansiering för högskolan i rörelse-verksamheten: Man bör säkerställa att Finland i rörelse-projektens åtgärder etableras som en del av högskolornas grundläggande verksamhet.

Utveckla mätningarna: För att bevisa effekten genomförs i följande Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande en objektiv mätning av fysisk aktivitet med ett representativt sampel av högskolestuderandena. Detta skulle ge mer detaljerad information om hur motionsrekommendationerna verkställs som kan användas för att utveckla högskolornas idrottstjänster, studiemiljö och verksamhetskultur.

Marika Uusi-Illikainen
OLL:s vice ordförande 2024

*I KOTT 2024-undersökningen, som genomfördes av Institutet för hälsa och välfärd (THL) deltog 3 600 18–34-åriga studerande från högskolor runt om i Finland. Syftet med undersökningen är att producera aktuell information om högskolestuderandenas hälsa, välbefinnande, studieförmåga och hälsovårdstjänster samt om förändringar i dessa.