Till framsida

Liisa Reinola: Högskolestuderande – en lätt bortglömd användargrupp

Publicerat: Kategori: Blogg Taggar:

Det talas mycket om barn och ungdomars motion och jämlika möjligheter till hobbyer. Hur vissa sporter är dyra att utöva, men att motion är viktigt för utvecklingen, sociala relationer och till och med hälsan. När vi har fixat deras saker så gott det går, hoppar vi ett antal årtionden framåt och tar itu med de äldres motionsmöjligheter. Det är sant att motion är en viktig faktor i att stödja de äldres hälsa och funktionsförmåga. Vi måste se till att de har en möjlighet att träna på gym tryggt, att det finns motionsspår i deras närhet och att stadens idrottstjänster ordnar guidade pensionärsgrupper.

Det enda jag undrar över är vad det hände med ett antal år i människolivet.

Finland har 13 universitet, 22 yrkeshögskolor, Försvarshögskolan, Polisyrkeshögskolan och Högskolan på Åland. I dessa byggnader studerar ca 300 000 studerande. Hur kan en så stor skara människor glömmas bort vid beslutsfattandet?

En del tror fortfarande att studentlivet är en enda fest. I verkligheten har högskolestudier också mycket annat att erbjuda. Under studietiden får högskolestuderande livslånga vänner, omfattande nätverk och bekanta runtom i Finland, ja till och med i världen. Gemenskap, samhörighet och vi-anda är starka i Finlands högskolor. De syns också starkt i idrotten. Högskolorna erbjuder sina studerande allt mer möjligheter för rekreation och motion av olika slag.

Eller de skulle gör det, om det fanns lokaler att motionera i.

Skolans roll som motionsfrämjare

Genom programmet Studier i rörelse erbjuder några kommuner i Finlands idrottstjänster för studerande på andra stadiet med avsevärd rabatt eller till och med gratis. Dessa kommuner känner igen och erkänner hur viktigt det är med motion som motvikt till studierna och studerandes eventuellt sämre ekonomiska ställning och rätt till motion.

Emellertid finns det också en stor ojämlikhet mellan Finlands kommuner och bland studerande som övergår från andra stadiets studier till högskolestudier. De behåller sitt status som studerande, men plötsligt förlorar de sin rätt till lika bra tjänster och låga priser som de ännu hade ett år innan. Skolorna spelar en viktig, livslång roll som motionsfrämjare, vilket har blivit tydligt genom regeringens olika program till exempel i lågstadiet och högstadiet. Högskolorna är inte ett undantag; också högskolestuderande studerar många timmar varje dag och lär sig nya livsmönster.

Högskolornas idrottstjänster tävlar sällan om finska mästerskap, höjer framgångsrika motionärers tröjor i taket eller når över nyhetströskeln. Kanske är det också av den anledningen kommunerna, när de delar ut idrottsutrymmen, lätt glömmer hur många människor högskolornas motionstjänster i bästa fall påverkar.

En mörk och trång idrottssal längst bort i staden skulle inte nödvändigtvis locka ens den största idrottsföreningens idrottare. En gammal idrottshall hyrde ut bra utrymmen till studerande år efter år, men efter en dyr och nödvändig renovering, blev det plötsligt omöjligt att hitta ett ledigt utrymme. Efter sådana överraskningar kan det vara svårt att tro att en stad vill vara en studentstad eller att en högskola själv vill ge sitt bästa för sina studerande.

Välbefinnande i studier följer med till arbetslivet

Ett av OLL:s tre kommunalvalsmål strävar att tackla de ovannämnda problemen. Motion stöder orken, orken stöder studierna och framåtskridande studier bidrar till att studerande slutför sina studier inom målsatt tid. Dagens välmående studerande är morgondagens välmående arbetstagare. Också psykiska problem och upplevd ensamhet bland studerande, som har fått mycket utrymme i medierna, kan lindras med hjälp av motion.

Bördan får inte vila på enbart högskolornas axlar, utan kommunerna ska delta i talkot till exempel genom att beakta högskolestuderandena när det gäller att dela ut idrottslokaler och fastställa idrottsavgifter.

Studietidens hälsofrämjande vanor följer med till arbetslivet. Om man lyckas komma in på en högskola som arbetar i ett nära samarbete med kommunen för att främja studerandenas välbefinnande, är det sannolikt att man får goda förutsättningar för att lyckas i sina studier och i arbetslivet. Så är det inte i högskolor som har begränsade idrottstjänster och idrottslokaler och som finns i kommuner där de kommunala beslutsfattarna ser högskolestuderande som inget annat än festande overallfolk.

Alla finländska högskolor och kommuner bör vara intresserade av sina studerandes välbefinnande och möjligheter till motion. När en välmående högskolestuderande utexamineras, hämtar hen expertis, innovation och friska arbetsår till sin kommun och för inget därifrån.

Lisa Reinola

Inlägget har skrivits av Liisa Reinola, som arbetar inom Seinäjoki yrkeshögskolans idrottsväsen och är motionssekreterare för studentföreningen SAMO. År 2020 var hon medlem i styrelsen för Studerandenas idrottsförbund och i utskottet för högskolornas idrottsväsen.

Du kanske också är intresserad av

Dela denna sida