Motion ska bli en naturlig del av studievardagen
Kristiina Teppo skriver om Studerandenas Idrottsförbunds fjärde valmål. Finlandsmodellen för hobbyverksamhet kunde vidareutvecklas till ett redskap för att bygga en aktivitetsbaserad kultur förutom i grundskolan också i läroanstalter på andra och tredje stadiet, eftersom studerande också förtjänar fysisk aktivitet med låg tröskel i sin vardag.
Högskolestuderande – en grupp som lever ett avundsvärt fritt liv och som är målet för åtskilliga satsningar från samhället. Tillbringar i huvudsak tid med sina kompisar, och på sidan om pysslar de lite med fritt valda studier, som dessutom är gratis. Varför skulle de inte hinna ut på länk också, när många av dem inte ännu har några skyldigheter i form av barn eller bostadslån?
I verkligheten är studerandena en mångsidig grupp av olika individer i olika åldrar som går balansgång mellan studier, arbete, socialt liv, välbefinnande och olika känslor som relaterar till ekonomi, ork och den egna framtiden.
Studielivet är ändå inte helt bekymmersfritt, fastän det kan verka så för dem som utexaminerats och sitter i det hektiska arbetslivet som lätt kan förgylla minnena från den egna studietiden. I verkligheten är studerandena en mångsidig grupp av olika individer i olika åldrar som går balansgång mellan studier, arbete, socialt liv, välbefinnande och olika känslor som relaterar till ekonomi, ork och den egna framtiden.
Studerandenas gemenskapskänsla och känsla av samhörighet har försvagats i och med pandemin. Dessutom leder studievägens övergångsskeden och tidsanvändningen som studierna kräver ofta till att hobbyer som inletts tidigare avbryts och det blir svårare att hitta nya.
Fysisk inaktivitet har identifierats som ett problem som berör mångas liv, och man vill ingripa i konsekvenserna och kostnaderna som bristen på motion orsakar. Under de senaste veckorna har det blivit klart att den fysiska aktivitetens inverkan på både den fysiska och psykiska hälsan är betydande: motionens inverkan på depressions- och ångestsymptom kan till och med jämföras med effekterna av medicinering och terapi (UKK-institutet 9.3; Helsingin Sanomat 20.3). Men hur gör vi det lättare att röra på sig i vår prestationsfokuserade kultur?
Finlandsmodellen för hobbyverksamhet kan bli en ny norm
Syftet med Finlandsmodellen för hobbyverksamhet är att göra det möjligt för varje barn att hitta en meningsfull hobby – till exempel idrott – i samband med skoldagen. Modellen har testats i finländska grundskolor, och nu ingår vidareutveckling av och fortsatt finansiering för Finlandsmodellen i Olympiska kommitténs mål inför riksdagsvalet.
Klubbverksamhet som erbjuds i samband med skoldagarna etablerades i ungdomslagen i början av detta år, men Finlandsmodellen för hobbyverksamhets nuvarande form har också kritiserats. I Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians, Suomen Nuorisoseurat ry:s och Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter rf:s gemensamma ställningstagande konstateras bland annat att modellen bättre borde beakta varje orts existerande utbud av hobbyverksamhet, och att man borde tänka om hur verksamheten finansieras. Dessutom borde modellen bättre få med också de barn och unga för vilka tröskeln att syssla med hobbyverksamhet är högre än den är för de barn och unga som redan har en hobby. Ett utvecklingsförslag är att ta i bruk en hobbysedel så att man kunde välja en lämplig hobby på den öppna marknaden.
Vi tycker att modellen också skulle fungera utmärkt i högskolorna: erbjud varje studerande en meningsfull, avgiftsfri idrottshobby i samband med studierna.
Studerandenas Idrottsförbund vill också att utvecklingsarbetet med Finlandsmodellen för hobbyverksamhet ska fortsätta. Vi tycker att modellen också skulle fungera utmärkt i högskolorna: erbjud varje studerande en meningsfull, avgiftsfri idrottshobby i samband med studierna. Begränsa inte glädjen och den nytta för hälsan som hobbyverksamhet medför endast till skolelever, utan utveckla Finlandsmodellen så att den också beaktar andra stadiets studerandes och högskolestuderandenas behov, verksamhetsmöjligheter och önskemål.
En gratis hobby som enkelt passar in i vardagens tidtabeller förebygger samtidigt de explosionsartade kostnaderna och hälsoskadorna som fysisk inaktivitet orsakar senare i livet.
Med hjälp av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet kan vi göra studerandenas idrottskultur till en del av vardagen som ökar deras gemenskapskänsla, förbättrar deras livskvalitet och främjar deras hälsa. Vi måste avskaffa tröskeln att satsa på sin hälsa som avgifterna orsakar och trygga studerandenas välbefinnande och framtida arbetsförmåga med en meningsfull hobby.
Texten ingår i bloggserien Din rörlighet är värdefull där vi förklarar bakgrunden till Studerandenas Idrottsförbunds mål inför riksdagsvalet.
Del 1: Högskoleidrotten bör beaktas i högskolornas finansiering
Del 2: Högskolan i rörelse-verksamheten stöder långvarigt och omfattande välbefinnande
Del 3: Vi lyfter med studerandena i motionsfrämjandet
Del 4: Motion ska bli en naturlig del av studievardagen
Kristiina Teppo
Sakkunnig inom högskoleidrott 2024, Sakkunnig inom kommunikation 2022–2024
Du kanske också är intresserad av
-
Vi lyfter med studerandena i motionsfrämjandet
Publicerat:Studerandenas problem döljs bakom narrativet om att klara sig, och det beror på att de är unga, skriver OLL:s generalsekreterare Niko Peltokangas. I riksdagsvalet för förbundet en kampanj för att studerandena ska identifieras som sin egen grupp i lagstiftningen om motionsfrämjande.
Läs mer om artikeln: Vi lyfter med studerandena i motionsfrämjandet
-
Högskoleidrotten bör beaktas i högskolornas finansiering
Publicerat:Högskolestuderandenas välbefinnande har varit i kris de senaste åren, och därför måste det satsas mer på finansieringen av högskoleidrotten, skriver Emilia Junnila, ordförande för Studerandenas Idrottsförbund. För att förhindra större kriser och kostnader för orörlighet måste investeringar göras nu.
Läs mer om artikeln: Högskoleidrotten bör beaktas i högskolornas finansiering
-
Valpoddens sista avsnitt har publicerats
Publicerat:Till Opiskelijaliike-poddens valseriens sista avsnitt intervjuade vi Silja Borgarsdóttir Sandelin (SFP), Sari Essayah (KD) och Karoliina Kähönen (Rör.). Hurdana åtgärder anser de att man kunde satsa på för att förhindra försämring av välbefinnandet, med tanke på att undvika en kris inom social- och hälsovården?
Läs mer om artikeln: Valpoddens sista avsnitt har publicerats
Dela denna sida
Sidan senast uppdaterad 30.3.2023