Sammanfattning av vårt webbseminarium om kommunal påverkan

Publicerat: Kategori: Nyhet Taggar:

I december 2020 ordnade vi ett webbseminarium om påverkan i nämnder. Det var en del av en kommunalvalsserie i tre delar som vi ordnade tillsammans med SAMOK och FSF beträffande kommunalvalet. I den här sammanfattningen beskrivs webbseminariet i ett nötskal.

Beslutsfattandet i kommunen

Allra först lönar det sig att bekanta sig med kommunens verksamhet och hur beslutsfattandet framskrider. Dessutom lönar det sig att ta reda på var ärendet som intresserar dig behandlas, och om särskilda tillvägagångssätt gällande ärendet följs i kommunen.

Kommunens ledning

Här finns en lista på kommunens högsta beslutsfattande organ uppifrån neråt. Det här ger en grundläggande uppfattning om hur makten fördelas i kommunerna.

Kommunfullmäktige

  • Fastställer riktlinjer för verksamheten under mandatperioden.
  • Godkänner strategin och förvaltningsstadgan.
  • Väljer styrelsen och de övriga organen.

Kommunstyrelsen

  • Ansvarar för förvaltningen, ekonomin och samordningen av åtgärder.
  • Ansvarar för arbetsgivarens skyldigheter.
  • Ansvarar för nämndernas verksamhet.

Nämnd

  • Förvaltar över den fortlöpande verksamheten.
  • Behandlar och bereder nya initiativ.

Beslutsfattande

Beslutsfattandet framskrider inte alltid på samma sätt i kommunen. På bild 1 beskrivs olika rutter för beslutsfattandet. Nedan beskrivs dessutom beslutsfattandets skeden i större detalj.

Kommunens beslutssystem: 1. Ärendet anhängiggörs, 2. En tjänsteinnehavare fattar ett beslut eller 2.Behandling i nämnder och direktioner, 3. Behandling i kommunstyrelsen, 4. Behandling i kommunfullmäktige, 5. Ärendet verkställs

Bild 1. Kommunens beslutsprocess. (Källa: osallistu.fi, översatt)

1. Ärendet anhängiggörs

  • Ett ärende anhängiggörs genom att skriftligen anmäla krav och motiveringar, sändarens namn samt kontaktuppgifter för att sköta ärendet.
  • Myndigheten är skyldig att behandla ett ärende som anhängiggjorts.

2. Beredning

  • Myndigheten ska se till att ärendet utreds i tillräcklig grad och på behörigt sätt: skaffa den information och de utredningar som behövs, höra parterna och eventuella övriga personer.
  • I huvudsak bereder styrelsen fullmäktigeärendena, i övriga organ bereder föredraganden förslagen.

3. Beslutsfattande

  • Förvaltningsstadgan (som fullmäktige bekräftar i början av sin mandatperiod) fastställer vem som kan fatta beslut. Speciallagars författningar kan påverka befogenheter som fastställs i förvaltningsstadgan.
  • Det lönar sig att bekanta sig med beslutsprocessen för sitt eget ärende till exempel genom att fråga en ledamot.

4. Delgivning

  • Myndigheten är skyldig att meddela om anhängiga ärenden och planer samt om behandlingen, beslut som fattats och deras inverkan.
  • Det ska göras möjligt att höra parterna samt personer, företag och områden som ärendet påverkar.
  • Beslut ska alltid motiveras, och i beslut bör omständigheter och utredningar som påverkat beslutet anges.

5. Verkställighet

  • Genom verkställandet av beslutet genomförs beslutets konkreta effekter.
  • Här bör man beakta den eventuella besvärstiden och laga kraft.

Minneslista för studerandenas påverkan i nämnder

Allmän kontakt:

  • Bjud in nämndens medlemmar/ledamöter på kaffe för att diskutera ärenden som är aktuella för studerande.
  • Samla studentidrottens viktigaste teser i ett koncist e-postmeddelande.

Uppmärksamhet för ett ärende som är viktigt för studerande:

  • Skicka ett brev till nämnden (e-post till nämndens sekreterare).
  • Skriv en insändare i lokaltidningen och på den egna webbplatsen och skicka den till nämndens medlemmar.
  • Be att få presentera ärendet i början av nämndens möte.
  • Gör en elektronisk enkät för nämndens medlemmar.

Allmänt: Följ med föredragningslistor och tveka inte att ta kontakt!

En inspelning av webbseminariet finns på OLL:s YouTube-kanal. Du kan be om en länk till inspelningarna av SAMOKs och FSF:s webbseminarier av Essi Lumme, OLL:s vice ordförande, eller av Jussi Ansala, specialsakkunnig inom högskoleidrott.

Du kanske också är intresserad av

  • Saara Karkulahti: Så här kan studerandeorganisationer påverka idrotts- och motionsfrågor i kommunen

    Publicerat:

    Saara Hanhela, ledamot i stadsfullmäktige och aktör inom motion och idrott, tipsar studentorganisationer om hur de kan främja motions- och idrottsfrågor inom det kommunala beslutsfattandet.

    Läs mer om artikeln: Saara Karkulahti: Så här kan studerandeorganisationer påverka idrotts- och motionsfrågor i kommunen

  • Liisa Reinola: Högskolestuderande – en lätt bortglömd användargrupp

    Publicerat:

    Det talas mycket om barn och ungdomars motion och jämlika möjligheter till hobbyer. Hur vissa sporter är dyra att utöva, men att motion är viktigt för utvecklingen, sociala relationer och till och med hälsan. När vi har fixat deras saker så gott det går, hoppar vi ett antal årtionden framåt och tar itu med de äldres motionsmöjligheter. Det är sant att motion är en viktig faktor i att stödja de äldres hälsa och funktionsförmåga. Vi måste se till att de har en möjlighet att träna på gym tryggt, att det finns motionsspår i deras närhet och att stadens idrottstjänster ordnar guidade pensionärsgrupper.

    Läs mer om artikeln: Liisa Reinola: Högskolestuderande – en lätt bortglömd användargrupp

  • OLL vill göra studentidrotten till ett strategiskt mål för kommuner och välfärdsområden

    Publicerat:

    Studerandenas Idrottsförbund (OLL) kräver att välfärdsområden och kommuner tar hänsyn till studerande som en egen grupp när det gäller att främja fysisk aktivitet. Förbundet har tagit fram fyra lösningar för att främja fysisk aktivitet bland invånare.

    Läs mer om artikeln: OLL vill göra studentidrotten till ett strategiskt mål för kommuner och välfärdsområden