Vi lyfter med studerandena i motionsfrämjandet

I början av året fokuserade nyheterna och diskussionerna på fysisk aktivitet och bristen på motion. Landets största medier ordnade en ordförandeintervju med fokus på motion och idrott, och det skrevs artiklar och producerades debattprogram om bristen på motion och dess kostnader. Diskussionen aktiverades förmodligen av vårens riksdagsval och av att kapandet av kopplingen till Veikkaus leder till att idrottssektorn i fortsättningen kommer att tävla mot alla andra sektorer om statens budgetmedel.

Vanligtvis oroar folk sig för barn, unga och äldre personer, men pratet om motion behandlar knappt alls högskolestuderandena, som likaså är i en sårbar ställning.

En grupp har däremot glömts bort nästan helt i diskussionerna. Vanligtvis oroar folk sig för barn, unga och äldre personer, men pratet om motion behandlar knappt alls högskolestuderandena, som likaså är i en sårbar ställning. OLL:s ordförande Emilia Junnila tog upp det här i sin insändare i januari.

Den offentliga debatten återspeglar också andra strukturer i samhället. Därför valde vi att göra identifierandet av studerandena och högskoleidrotten i lagstiftningen till ett av våra mål inför riksdagsvalet. Vi strävar efter att få med inskrivningar i följande regeringsprogram om att studerandena ska beaktas som en egen grupp i lagstiftningen beträffande motionsfrämjande, och att högskoleidrottens jämlikhet med andra tjänsteproducenter inom idrotten ska säkerställas.

Studerande är fångar i ungdomen

I idrottslagen räknas det upp nio olika saker som man vill främja. Punkt ett är olika befolkningsgruppers möjlighet att röra på sig, och punkt fyra nämner uttryckligen främjandet av barns och ungas uppväxt och utveckling. När den här listan uppdaterades ifjol föreslog vi i OLL:s expertutlåtande att studerandena bör lyftas fram som en egen grupp.

Studerandena är fångar i ungdomen, eftersom många avundsvärda drag ofta kopplas till ungdomen.

Räcker då inte ung för att också beskriva studerande i högskolorna? En typisk högskolestuderande är visserligen en ung persons som avses i ungdomslagen, alltså högst 29 år gammal, men en tredjedel av oss är äldre än 29 år (Undervisningsförvaltningens statistiktjänst). Trots variationen i fråga om ålder utgör studerandena ändå en grupp med betydande gemensamma tjänster. Högskoleidrotten erbjuder dem idrottstjänster och -rådgivning samt utvecklar motionsmöjligheter i hela högskolemiljön och under studiedagen. Likaså specialiserar sig Studenternas hälsovårdstiftelse (SHVS) på att sköta om högskolestuderandenas hälsa.

Studerandena är fångar i ungdomen, eftersom många avundsvärda drag ofta kopplas till ungdomen. Ungdomen är bekymmerfri. När man är ung orkar man. Ungdomen är en tid för roligheter, vänner och nya erfarenheter. Eng ung person är en frisk, stark och optimistisk person. De här är också uppfattningar som kopplas till studerande. Visst klarar sig studerandena, de har ju klarat sig ända till högskolan.

Förtroendet för att högskolestuderandena ska klara sig kom tydligt fram under coronapandemin. I den offentliga debatten oroade människor sig främst för barnen och ungdomarna, inklusive studerandena på andra stadiet. I början av distansstudierna möttes studerandenas frustration med hån om hur de inte längre fick festa och supa. Det enda som levde kvar från coronainfon som senare ordnades för studerandena var frasen ”försök orka”.

Här på OLL har vi i uppgift att inkludera studerandena i motionsdebatter och beslutsfattandet som en egen grupp.

Det faller på studerandena själva att lyfta fram problemen med orken, små inkomster och andra strukturella problem som döljer sig bakom narrativet om att klara sig. Här på OLL har vi i uppgift att inkludera studerandena i motionsdebatter och beslutsfattandet som en egen grupp.

Högskoleidrotten på samma linje som andra

Erfarenheterna från pandemin framhäver också att högskoleidrottens ställning behöver stärkas. När idrottstjänsterna utsattes för coronabegränsningar erbjöds idrottsföretag och idrottsföreningar stöd för att driva sin verksamhet. Högskolornas idrottstjänster kunde ändå inte ansöka om coronaunderstöd, och de beaktades inte i utredningarna om pandemins inverkan på idrottssektorn. Orsaken till detta lär ha varit att högskolorna får offentlig finansiering och att deras idrottstjänster inte har en särskilt stark ställning ens inom högskolelagstiftningen.

Den hållbaraste lösningen är att inkludera idrotten i högskolornas finansiering så att finansieringsmodellen belönar dem för välskötta idrottstjänster.

I vilket fall som helst visade undantagstillståndet hur osäker högskoleidrottens ställning är. Den hållbaraste lösningen är att inkludera idrotten i högskolornas finansiering så att finansieringsmodellen belönar dem för välskötta idrottstjänster. Samtidigt bör det också utredas vilka andra metoder det finns för att få läroanstalternas idrottstjänster på samma linje som övriga serviceproducenter i fråga om att utveckla verksamheten. De får ju hundratusentals studerande att röra på sig.

Egentligen baserar sig alla OLL:s valteman på ett och samma mål, alltså att stärka studerandenas och högskoleidrottens ställning. De övriga målen siktar på att ge idrottstjänsterna en starkare roll i fråga om finansieringen, och vi hoppas att utvecklingen av högskolornas motionsförhållanden ska fortsätta inom ramen för i rörelse-programmen. Vi vill också få med studerandena i vidareutvecklingen av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet.

Texten ingår i bloggserien Din rörlighet är värdefull, där vi förklarar bakgrunden till Studerandenas Idrottsförbunds mål inför riksdagsvalet.

Del 1: Högskoleidrotten bör beaktas i högskolornas finansiering

Del 2: Högskolan i rörelse-verksamheten stöder långvarigt och omfattande välbefinnande

Del 3: Vi lyfter med studerandena i motionsfrämjandet

Del 4: Motion ska bli en naturlig del av studievardagen