Idrottspolitiska policydokument

Alltför många studerande motionerar inte tillräckligt med tanke på sin hälsa – närmare bestämt 70 procent av studerandena. Det här har en direkt inverkan inte bara på studerandenas hälsa, men också på statsekonomin nu och i framtiden. Genom att få studerande att motionera mer kan vi förebygga många olika slags sjukdomar och förbättra studerandenas framtida arbetsförmåga. För att det ska vara möjligt att öka motionen bland studerandena måste man satsa på detta inom beslutsfattandet och verksamheten på såväl kommunal som på statlig och internationell nivå. Därför är det viktigt att vi på Studerandenas Idrottsförbund har idrottspolitiska mål för vårt påverkansarbete.

Det här idrottspolitiska policydokumentet tar ställning till olika delområden inom idrotten på ett omfattande sätt, såsom finansiering, jämlikhet och tillgänglighet samt stöd för studerandenas motionsmöjligheter och vardagsaktivitet. Tillsammans med de övriga styrande dokumenten utgör målen i det här policydokumentet riktlinjer för förbundets verksamhet. Policydokumentet har byggts upp för att stöda drömmen i vår nya strategi: studerandena rör på sig tillräckligt för sin hälsa och sitt välbefinnande.

Förutom personalen på Studerandenas Idrottsförbunds kansli har också förbundets medlemsföreningar (studerande- och studentkårer, högskolornas idrottsväsenden), Finlands Olympiska Kommitté och OLL:s alumner från statens idrottsråd deltagit i att utarbeta det idrottspolitiska policydokumentet. I början av uppdateringsarbetet gick vi igenom hur det föregående policydokumentets mål hade framskridit och hur de behövde uppdateras. I det här skedet inkluderades hela kansliet genom en workshop i att fundera på idrottspolitiska mål och teman för uppdateringen av policydokumentet. Vi kartlade också teman som Olympiska kommittén och OLL-alumnerna från statens idrottsråd tyckte att policydokumentet borde ta ställning till. På basis av dessa började vi utarbeta våra uppdaterade mål. Vi genomförde en enkät för alla medlemsorganisationer beträffande uppdateringen. Vi fick gott om svar på enkäten: 16 stycken. På basis av svaren granskade vi målen vi ställt upp och skapade dokumentets struktur. Före den egentliga remissrundan gav vi också våra medlemsorganisationer möjligheten att kommentera arbetet i juni.

Detta policydokument är i kraft fram till 2026.

1. Högskolan i rörelse skapar grunden för studerandenas fysiska aktivitet

Cirka en tredjedel av högskolestuderandena rör på sig tillräckligt ur hälsoperspektiv (OLL-Otus 2018). Dessutom sitter studerande totalt i över tio timmar varje dag (SHVS 2016). Vårt mål är att varje finländsk högskola – yrkeshögskolorna och universiteten – ska förvandlas till en studie- och arbetsmiljö som på ett systematiskt och långsiktigt sätt stöder sina studerandes och hela högskolegemenskapens vardagsmotion och fysiska aktivitet; Högskolor i rörelse. Det är motiverat att tro att detta skulle leda till att studerandenas välbefinnande ökar, överdrivet dagligt sittande minskar, och andelen som rör på sig tillräckligt ur hälsoperspektiv ökar.

I det här avsnittet närmar vi oss Högskolan i rörelse-verksamheten på ett heltäckande sätt. En Högskola i rörelse har ett fungerande och mångsidigt utbud av högskoleidrott och -motion, och dessutom bygger hela den omgivande högskolemiljön och högskolegemenskapens verksamhetskultur på att stöda fysisk aktivitet i vardagen. Dessutom innehåller en helhetsbetonad Högskola i rörelse olika typer av tävlingsverksamhet till exempel inom studerandenas idrottssällskap, gillen och ämnesföreningar. Studerandenas FM, EM och VM och World University Championships (f.d. Universiader) samt stöd för studerande idrottares dubbelkarriär utgör sina egna teman inom Högskolan i rörelse.

Högskolan i rörelse kan inte uppstå utan samhällets stöd. Samhället ska stöda uppkomsten av en aktiv högskolemiljö och förhållanden som stöder fysisk aktivitet genom informations-, resurs- och normstyrning (författningar, lagar, förordningar, finansiering, rekommendationer och anvisningar). Om man inte tar hand om förutsättningarna för Högskolan i rörelse kan verksamheten inte utvecklas och etableras till en naturlig del av de finländska högskolornas vardag.

Coronaviruspandemin var en stor chock också för den finländska högskoleidrotten. Den kan dock ändå ha haft en positiv inverkan på högskolornas idrottstjänsters tillgänglighet. När man blev tvungen att stänga så gott som alla traditionella idrottstjänster för en lång tid utvecklade studerandeidrotten snabbt många olika slags ersättande online- och livestream-timmar till exempel för gruppmotionen som kommer att bli kvar som en del av det permanenta serviceutbudet. De här tjänsterna har varit populära, och de verkar ha nått många nya användare som inte lockas av att motionera i grupp i samma rum. I fortsättningen lönar det sig inte längre för oss att endast fundera på vilken roll e-idrott kan ha inom högskoleidrotten, utan i stället utvidga begreppet till att omfatta online-idrott och dess möjligheter för utvecklingen av högskoleidrottens servicehelhet.

Högskoleidrott och dess förutsättningar

Att implementera rekommendationerna för högskoleidrott utgör kärnan för Högskolan i rörelse. Om vi vill få med hela högskolegemenskapen bör åtgärderna för fysisk aktivitet sträckas till hela högskolemiljön. Lösningar i studiemiljön som verkligen har låg tröskel leder till fysisk aktivitet i vardagen och den bästa formen av vardagsmotion nästa utan att man ens märker det. När man till exempel gör det lätt och naturligt att byta arbetsställning i högskolans föreläsningssalar och andra studieutrymmen är det sannolikt att studerandena använder dessa möjligheter.

Förutom idrottstjänsterna och andra förhållanden som ökar den fysiska aktiviteten i högskolemiljön kommer vi nedan också att ställa upp idrottspolitiska mål beträffande tävlingsverksamhet samt dubbelkarriärer som gör det möjligt att kombinera studier och idrott.

Högskolornas traditionella idrottstjänster:

• Att ordna högskoleidrott är en av högskolornas lagstadgade uppgifter, och högskolorna stöder dess genomförande i enlighet med rekommendationerna för högskoleidrotten.

• Högskolornas idrottstjänster kan användas över högskolegränserna.

• För studerande som rör på sig mindre erbjuds avgiftsfri motionsrådgivning, och inom idrottstjänsterna fäster man särskild uppmärksamhet vid att öka deras fysiska aktivitet.

• Högskoleidrotten stöder studerandenas gemenskapskänsla ännu bättre.

• Högskolorna och högskoleidrotten stöder studerandeorganisationernas och studerandenas idrottssällskaps idrottsverksamhetsförutsättningar och utvecklingen av dessa.

• Idrottstjänsterna beaktas i nationella studerandeenkäter som påverkar högskolornas finansiering (AVOP och Kandidatrespons).

• Högskoleidrottens arrangörer samt studerande- och studentkårerna får projektstöd från undervisnings- och kulturministeriet samt från social- och hälsovårdsministeriet för att utveckla högskoleidrotten.

• Möten över kulturgränserna möjliggörs också med hjälp av högskoleidrottens tjänster.

• Online-idrottstjänster (till exempel online-/livestream-gruppmotion och motionsrådgivning på distans) utvecklas också efter coronatiden till en del av högskoleidrottens grundläggande verksamhet.

Främjande av fysisk aktivitet i hela högskolemiljön:

• Skolan i rörelse-programmets verksamhet blir en officiell del av alla utbildningsnivåers verksamhetspraxis. Varje högskola börjar verkställa Högskolan i rörelse-verksamheten, som stämmer överens med Skolan/Studier i rörelse-programmet.

• Hela högskolegemenskapen i varje högskola inkluderas i genomförandet av Högskolan i rörelse-verksamheten. Dessutom genomför varje högskola en utvärdering av nuläget och uppdaterar sin verksamhet regelbundet på basis av den.

• Högskolorna ger alla studerande möjligheten att inkludera idrottsstudier i sitt examensprogram.

• Man satsar på att ta pauser från sittandet både på strukturell nivå och genom att informera hela högskolegemenskapen.

• Högskolorna erbjuder sporrar som uppmuntrar till fysisk aktivitet, och den fysiska aktiviteten stöds också med teknologiska lösningar (podcasts och ljudböcker som stöd för undervisningen) och med redskap som lånas ut.

• Man forskar regelbundet i studerandenas motionsvanor med stöd av staten (till exempel genom THL:s och SHVS Högskolestuderandes hälsoundersökning (KOTT)).

• OLL fördjupar samarbetet med det europeiska nätverket för högskolornas idrottsväsenden ENAS (European Network of Academic Sport Services) till exempel inom EU-motionspåverkan och i att sprida de bästa lösningarna inom högskoleidrott. Dessutom hämtar man bra lösningar inom högskoleidrotten från utlandet till Finland.

• Hälsomotion och idrott som hobbyverksamhet ses som den viktigaste delen av högskolornas idrottstjänster både i Europa och ute i världen, och man fäster även uppmärksamhet vid att främja detta inom idrottens takorganisationer EUSA och FISU.

Tävlingsverksamhet och stöd för studerande idrottares dubbelkarriär:

• European University Championships (EUC) och European Universities Games (EUG), som koordineras av EUSA, ordnas så att individuella grenar såsom golf, bordtennis, tennis, badminton, judo, taekwondo, karate, klättring, bridge och schack ordnas som individuella tävlingar i stället för lagtävlingar, som man gjort hittills. Individuella tävlingar gör det möjligt att delta också från högskolor som inte kan skicka fler deltagare.

• Högskolorna har tillräckligt med flexibla studiemöjligheter för att det ska vara möjligt att kombinera idrott och studier. Högskolorna förbinder sig till Finlands olympiska kommittés kriterier för dubbelkarriärer.

• OLL främjar finländska studerandes deltagande och en ökning i deltagarantalet i SELL-tävlingarna, som koordineras av studerande- och högskoleidrottsorganisationer i Finland, Estland, Lettland och Litauen.

• OLL avstår från SELL-tävlingssamarbetet om nivågränser införs i tävlingarna. OLL vill se till att också de studerande som tar idrotten på mindre allvar har möjlighet att delta i internationella studerandeidrottsevenemang.

• Studerandenas VM och World University Championships (f.d. Universiader) som koordineras av FISU samt tävlingarna som koordineras av EUSA ordnas i länder som respekterar de mänskliga rättigheterna och där det allmänna säkerhetsläget är stabilt.

Studerandenas fysiska aktivitet, hälsa och välbefinnande

Studerandenas fysiska aktivitet, hälsa och välbefinnande är högskoleidrottens viktigaste resultatmål. Man kan säga att Högskolan i rörelse misslyckas om den inte har en positiv inverkan på studerandenas fysiska aktivitet, hälsa och välbefinnande.

Medan vi ovan främst granskat de idrottspolitiska målen ur högskolemiljöns perspektiv, kommer vi nu att i synnerhet ställa upp idrottspolitiska mål ur studerandens synvinkel. Då är det naturligt att också granska faktorer utanför den egentliga högskolemiljön, såsom studerandenas hälsovårdstjänster och kommunernas cyklingsförhållanden.

• Teknologin och spelutvecklingen stöder studerandenas motivation att motionera och deras fysiska aktivitet.

• I närheten av varje högskola och bostadsområden för studerande finns mångsidiga möjligheter för näridrott, såsom moderna utegym och spelplaner.

• Studerandena och läroanstalterna inkluderas i hög grad i planeringen av kommunernas och andra aktörers idrottsplatser som ligger i studerandenas livsmiljöer.

• Studerandena är allt medvetnare om möjligheter till näridrott i närheten av sina campus och bostäder.

• Studerandena identifierar den närliggande naturen och friluftsleder som motionsplatser. Studieorterna utnyttjar och utvecklar naturen och friluftsleder som en del av planeringen av motionsplatser.

• Varje studieort ska ha ett stadscykelsystem och/eller campuscykelsystem som är avgiftsfritt för användarna eller har en förmånlig prisnivå.

• Varje studieort har en plan för att främja promenerande och cyklande. När man bygger cykelvägnät som betjänar studerande ska man särskilt beakta förbindelserna mellan studerandenas bostadsområden, tjänster och läroanstalter.

• I Finland satsar man på promenerandets och cyklingens kvalitet och trygghet på lång sikt och med stöd av forskning. Till exempel cyklingsförhållandena hålls i skick även vintertid, och på campus finns cykelställningar som gör det möjligt att låsa fast ramen.

• Behoven för cyklingens stödåtgärder kartläggs regelbundet i högskolorna och de är lättillgängliga.

• Beslut som gäller byggandet av idrottsplatser och högskoleidrotten baseras alltid på forskningsdata och de beaktar till exempel rekommendationerna för högskoleidrotten.

• När turer i idrottslokaler delas ut till studerande ska man trygga lika rättighet att använda tjänsterna som andra grupper har.

• Idrottens servicekedja blir en del av samarbetet mellan hälsovården och kommunerna som fastställs i lag, och alla högskolestuderande har tillgång till den på alla studieorter.

• Alla högskolestuderande har likadana hälsovårdstjänster och -servicekedjor inom SHVS som genom sin verksamhet också stöder studerandenas motion och fysiska aktivitet genom både forskning och olika projekt.

2. Tillgängligheten och jämlikheten ska synas överallt i idrottsvärlden

Motion och fysisk aktivitet stöder gemenskapen i högskolorna. Därför ska vi avveckla alla trösklar för motion och ge alla en jämlik möjlighet att röra på sig. För att vi ska uppnå detta behövs resurser och medvetna satsningar på att öka jämlikheten och tillgängligheten på alla nivåer inom motionen.

Samhörighet och ansvar är Studerandenas Idrottsförbunds värderingar. Likabehandlingsplanen är starkt involverad i förbundets verksamhet och definierar centrala begrepp, mål och åtgärder för att främja jämlikhet och tillgänglighet. Vi anser att högskoleidrotten kan fungera som vägvisare i detta.

I det här avsnittet tar vi ställning till tillgänglighets- och jämlikhetsteman överallt inom idrotten, och i synnerhet inom högskoleidrotten. I målen beaktas idrottens olika sidor: administrationen, att ordna idrott, och idrott som hobbyverksamhet. Dessutom tar de idrottspolitiska målen ställning till allt från idrott på lokal nivå till internationell verksamhet.

Tillgänglighet och jämlikhet inom idrotten:

• Inom högskoleidrotten beaktas specialgruppers behov systematiskt och på flera grunder, till exempel hur olika utgångspunkter påverkar individens motionsvanor samt ensamheten som upplevs av studerande som rör på sig mindre.

• Idrotten som ordnas av studerandeorganisationer och -aktörer är tillgänglig på ett heltäckande sätt.

• Högskolornas idrottslokaler och -tjänster är tillgängliga på ett heltäckande sätt.

• Idrottsplatserna och -tjänsterna kan nås med kollektivtrafik, och de beaktas i kommunernas planering och utveckling av kollektivtrafiken.

• Ingen slags diskriminering förekommer inom motions- och idrottsverksamheten varken i högskolorna eller i resten av samhället.

• Underrepresenterade grupper har lika möjligheter att avancera och påverka på alla nivåer av organiserad motion och idrott.

• I all sin verksamhet främjar OLL studerandenas ställning samt jämlikheten, likabehandlingen och tillgänglighet. Dessutom främjar OLL en diskussionsbaserad och öppen förvaltningskultur samt principerna för fair play.

• Idrottsgemenskaper samt deras lokaler och verksamhet ska vara öppna för alla. Trygghet och frånvaro av multipel diskriminering ska garanteras.

3. De olika sidorna av idrottens finansiering bör beaktas

Under de senaste åren har det talats mycket om att tipsmedlen kommer att minska och om framtiden gällande idrottens finansiering. Dessutom påverkas all verksamhet av pandemin som började 2020. Deras samverkan försätter idrottens finansiering i en ännu mer sårbar ställning. Därför har vi reserverat ett separat avsnitt i policydokumentet för idrottens finansiering.

Idrotten har en stor betydelse för samhället. Den förebygger många sjukdomar och tryggar studerandenas framtida arbetsförmåga. Samtidigt som man med hjälp av idrotten främjar fysiskt välbefinnande har den också en positiv inverkan på det psykiska välbefinnandet och sociala relationer. Genom att rikta pengar till idrotten uppnår man inbesparingar i samhället. Forskning har visat att otillräcklig fysisk aktivitet årligen kostar samhället 595 miljoner euro i direkta kostnader. De indirekta kostnaderna beräknas vara till och med 3,2–7,5 miljarder euro per år. Med hjälp av motion skulle vi kunna förebygga upp till 5–10 procent av utslagning bland ungdomar, vilket skulle leda till inbesparingar om 70–140 miljoner euro för samhället. (UKK-institutet 2018.) Idrottsfinansieringens framtid bör tryggas så att aktörer inom idrottssektorn kan fortsätta sitt arbete för att främja motion.

När man talar om idrottens finansiering bör man också komma ihåg situationens andra sida. Förutom statens finansiering täcks kostnader också med medlems-, tur- och timavgifter. Därför kommer vi att ta ställning till dessa ur studerandens perspektiv i följande avsnitt.

Finansiering av idrotten

År 2020 reserverade staten 166 miljoner euro för idrott. Det finns dock inga garantier att finansieringen kommer att hållas på samma nivå i framtiden. Därför utför vi påverkansarbete för att trygga idrottens allmänna finansiering och projektfinansiering.

• Högskoleidrottens betydelse för samhället erkänns och staten finansierar verksamhet som stöder och utvecklar den bland annat genom undervisnings- och kulturministeriets projektfinansiering för idrotten samt genom Skolan i rörelse-programmet.

• Vi strävar efter att trygga idrottens statliga finansiering så att den hålls på samma nivå som 2020.

• EU stöder fortsättningsvis samarbetsprojekt och nätverksverksamhet mellan högskolornas idrottsväsenden.

Studerandens ekonomi

Det finns sätt att röra på sig och syssla med idrott som är gratis, men många idrottstjänster, -hobbyer och -lokaler är avgiftsbelagda för studerande. Många studerande har en låg inkomstnivå, och största delen av de månatliga inkomsterna går till att leva: mat, boende och räkningar. Därför har många studerande inte pengar kvar till att motionera, fastän alla borde ha jämlika möjligheter att syssla med idrott. På Studerandenas Idrottsförbund har vi ställt upp mål för en ekonomiskt tillgängligare studerandeidrott.

• Högskoleidrottens tjänster har alltid studerandevänliga priser, och de beaktar också studerande som inte studerar vid högskolan/-skolorna som organiserar tjänsterna.

• Kommunernas idrottstjänster och idrottssällskapsavgifter är alltid förmånliga för studerande. Dessutom ska det erbjudas avgiftsfria idrottstjänster.

• Högskolorna erbjuder ekonomiskt stöd för sina studerande som deltar i till exempel Studerandenas FM, SELL-tävlingarna eller tävlingar eller evenemang som ordnas av EUSA eller FISU.