COVID-19 pandemins effekter på högskolidrotten

Enkäten visade tydligt COVID-19-pandemins effekter. Inte en enda instans av högskoleidrott fungerade som normalt under vårens begränsningar. Upp till 45% av verksamheten stod helt stilla. Resten utnyttjade olika tillämpade metoder för att hålla verksamheten i gång, åtminstone till en viss grad.

Vid sidan av distansarbete anpassades verksamheten också genom permitteringar och ledighetsarrangeringar. Upp till 10% avbröt sin verksamhet på grund av anpassningen. Ifall de stränga begränsningarna åter tas i bruk, uppskattar 15% att de kommer att kräva ännu svårare ekonomiska anpassningar. Var tionde anser att ekonomin kan bli för kritisk för fortsatt verksamhet.

Mer än hälften förutser hur nuvarande begränsningar och möjliga strängare begränsningar i framtiden kommer att påverka högskoleidrotten. Resultatet visade en stor rädsla över att framtidens verksamhetsbudget minskar och att studerandenas användaravgifter blir högre. Anledningen är de stora förlusterna som orsakades av vårens och höstens inställda evenemang.

Ett annat stort bekymmer var högskoleidrottens betydelse som en del av högskolekulturen. Även om hälften trodde att distanshandledning och gympavideor kan nå nya studerande, kände många att idrottens status som en del av högskolekulturen blir sämre. Samhörighet genom idrottstjänster skulle inte längre stöda socialt välbefinnande.

En positiv effekt är att högskoleidrotten har visat sin anpassningsförmåga, till exempel genom att producera olika digitala tjänster. Utvecklingen av digitaliseringen kräver dock nytt kunnande, ny utveckling och investeringar i tekniska lösningar. Det kräver pengar, och pengar önskar vi få i form av direkt stöd till idrottsväsen samt genom högskolornas egna investeringar i tjänster, till exempel genom att belöna personalen med presentkort till högskoleidrott. Vid sidan av ekonomisk stöd önskades det att högskolegemenskapen kommunicerar i god samarbetsanda om säkerheten vid högskoleidrottstjänsterna.

I de öppna svaren lyfte man dessutom fram frågan om att trygga finansieringen. Även om verksamheten av säkerhetsskäl har begränsats och inkomsterna från motions- och idrottsavgifterna delvis har minskat, får den nuvarande finansieringen inte skäras ned. En del av högskoleidrottstjänsterna behöver till och med tilläggsstöd för att tjänsterna i den förändrade situationen ska kunna hålla hög kvalitet och vara lockande. Också utvecklandet av nya former av tjänster kräver resurser och tilläggskompetens som förutsätter investeringar i form av utbildning.

Utöver högskolornas egen finansiering ansågs det att staten kan stödja högskoleidrottstjänsterna på samma sätt som man redan stött andra idrottsaktörer. I understöden bör man beakta både de ekonomiska förlusterna och utvecklingsbehoven i fråga om nya tjänsteformer.

Läs mer i sammanfattningen av Studerandenas Idrottsförbunds enkät. Den kan laddas ner som en PDF-presentation på finska här.

Presentationen eller delar av den får användas utan särskilt tillstånd, förutsatt att OLL anges som ursprungliga källa och att det hänvisas till denna webbplats.