Bakgrundsdokument för kommunalvalsmål

I detta dokument behandlas OLL:s lösningar på problemet med orörlighet i kommunerna och bakgrundsmaterialet för lösningarna med kommunvalet 2021 och de kommunala beslutsfattarna i åtanke.

Lösning 1: Förhållanden för cykling måste utvecklas och stadscykelnätverket breddas - cykling är en bra nyttomotionsform för alla invånare, inklusive studenter.

Cykling är en stor nyttomotionsform, vilket gör det möjligt att upprätthålla hälsan och minska klimatpåverkan av pendling. Mängden cykling beräknas att direkt minska hälsovårdkostnaderna ( se svensk studie ).

Programmet för främjande av gång och cykling sätter ett mål att öka gjorda resor för cykling och gång med 30% fram till 2030. Detta är inte möjligt utan aktiv verksamhet från kommunerna och styrning av lokalbefolkningens rörelser, bl.a. genomstadsplanering. Transport- och kommunikationsverket Traficom har fördelat statsbidrag till kommuner, som har använts för att förbättra cykelnätverket.

Användningen av stadscyklar har nästan fördubblats på ett år, eftersom fler har införts för användning av kommuninvånarna. Effekterna av Coronapandemin på stadscyklingens volym är inte helt kända, men cyklarnas popularitet har ökat. Cyklar används främst som ett verktyg för vardagliga resor för arbets- och fritidsresor. För närvarande ligger fokus främst på sommaren, men kommunerna kan arbeta för att främja vintercyckling till exempel genom att fastställa prioriteter för snöplogning. Uleåborg har till exempel framgångsrikt aktiverat vintercykling.

Cykling kan främjas i kommunerna på många sätt. När en kommun erbjuder stadscyklar mot en användaravgift, men samtidigt subventionerar dem själv ökar antalet potentiella användare och kostnaderna blir inte helt på kommunens ansvar. Du kan läsa mer om Stadscykelsystemens Du implementeringsmodeller i Trafikledsverkets rapport och på webbplatsen för cykelkommunernas nätverk. Det är möjligt att skapa systemet stationärt och icke-stationärt. Stadscyklar är skattefria som anställningsförmån, vilket också tjänar områdets näringsliv och därmed gör cyklarna mer attraktiva för kommunerna. Du kan bekanta dig med tjänsteleverantörerna och leverantörerna av stadscykling på sidorna för cykelkommunernas nätverk.

Kommunerna har skapat olika program för att främja cykling. Till exempel Esbo, Jyväskylä, Tavastehus och Kuopio. Nätverket av cykelkommuner omfattar 127 medlemskommuner och 33 föreningar som främjar cykling i sina regioner. Du kan bekanta dig med deras cykelfrämjande program kommunvis genom att klicka på önskad kommun. Dessutom främjar Cykelförbundet ökningen av cykling i hela Finland genom sin egen verksamhet (förbundetskommunala valmål ). Stadscyklar förbättrar villkoren för cykling, till exempel i Helsingfors centrum.

Lösning 2: Starta nära ifrån – i samband med campusområden och studentbostäder bör utomhusidrottsanläggningar byggas för att tjäna både studenter och närregionens invånare.

Placeringen av idrottsanläggningar har en betydande inverkan på tillgängligheten av idrottstjänster. Enligt Tulevaisuuden tutkimuskeskus (Framtidens forskningscentral) resultat från STYLE-projektets workshoppar för intressentgrupper anses möjligheterna för sporttjänster med låg tröskel och ”skojmotion” vara begränsade. Stadsmiljön, infrastrukturen och tjänsterna planeras inte enligt prioritet för rörelse, motion och rekreationsanvändning. Stränga normer, ramar, territorier och standarder definierar planering, och det finns lite samarbete utöver grundläggande administrativa skyldigheter. Att placera tjänster till förmån för stora enheter ökar avstånden och gör dem svåra att nå till fots eller med cykel.

För stadsbor är den största utmaningen i vardagsmotionen bristen på en trevlig och säker miljö för rörlighet. Lösningen på detta skulle vara idrottsplanläggning. Utformningen av olika servicenätverk görs i allmänhet ”uppifrån och ner”, vilket gör att användarnas behov och deltagandet av intressentgrupper för idrott ofta hamnar i bakgrunden.

Baserat på FINRISKI-studien koordinerad av THL (Institutet för hälsa och välfärd) fördelades fritidsaktiviteterna som följande: 26 % hemma eller hemmets närområde, 24 % utomhus på gatorna, gång- och cykelvägar och utomhusträningsplatser, 36 % utomhus i naturen (nära hemmet eller fritidsbostaden) och 14 % inomhus. Det finns fortfarande en efterfrågan på lokala idrottsanläggningar eftersom avstånd har en betydande inverkan på användningen av idrottsanläggningarna.

Kommuner kan främja fysisk aktivitet och byggande av idrottsanläggningar genom att göra strategiska val och genom planläggning. Faktum är att 94 % av kommunerna har tagit upp detta i sin strategi. Dessutom har mer än 80 % av kommunerna också en idrottsutvecklingsplan eller -program och en utvecklingsplan eller -program för gång och cykling. Stadsplanering påverkar invånarnas hälsa och utövandet av idrott. Dessutom har kommunerna egna utredningar om lokalbefolkningens rörlighet och orörlighet (till exempel i Vanda ). Undersökningarna saknar ofta studenter som en egen grupp, trots att de har färre resurser till sitt förfogande än resten av den vuxna befolkningen. Dessutom finns det specialgrupper i kommunerna, som har olika typer av förutsättningar för rörlighet.

Kommunerna har egna program för idrottsfrämjande. Några av dem riktar sig till den vuxna befolkningen, som ofta inkluderar studenter (till exempel Villmanstrand, Päijänne-Tavastland och Jyväskylä ). Dessutom kan andra aktörer tillhandahålla idrottstjänster i samarbete med kommunen / staden. Till exempel i Villmanstrand byggde man tillsammans med en studentbostadsförening (LOAS) en utomhusidrottplats nära campus, som inte bara tjänar studenter, utan också invånare i området. En sandplan som tjänar utomhussporter lades också till campusområdet. (Se Kuntalehtis artikel om utomhussportplatser i Villmanstrand, Kouvola och Jyväskylä.)

Motion har en positiv effekt på studenternas välbefinnande, ork och framsteg i sina studier . Träning för sin del stöder den psykiska hälsan och förebygger arbetsoförmågan och marginaliseringen, vilka är betydande utmaningar för samhället utöver kostnaderna för orörlighet.

Lösning 3: Kommuner bör ta hänsyn till studenter när de erbjuder rabatt för idrottsanläggningar och hyr ut utrymmen.

Som regel får studerande en rabatt på cirka 10–20 % på bland annat kommunala idrottstjänster, simhallar, privata gym och olika idrottskurser. Dessa tjänster är dock ofta för dyra för studenten att använda och dyrare än till exempel högskoleidrottstjänsterna i Haaga-Helia, Laurea och Metropolia Zone eller MOVEOn i Villmanstrand och Lahti. Rabatterna bör höjas till 50 % så att studenterna har tillgång till tjänsterna jämlikt och kommunerna uppfyller sina rättsliga skyldigheter.

Flera kommuner stöder idrottsföreningar genom att tillhandahålla turer och idrottsplatser för deras användning. Tyngdpunkten betjänar dock inte alltid studenterna, men i Vanda är till exempel fokus på barn och ungdomar såväl som seniorer. Distributionsprinciperna för Uleåborgs idrottspass är mer nyanserade. Distribution av träningsturer är ett förmånligt och effektivt sätt för kommunen att stöda högskole- och studerandemotion.

Studentrabatter på kommunala sporttjänster varierar och det är ofta svårt att hitta information om dem. Till exempel finns rabattinformation om idrottstjänsterna i Jyväskylä, Åbo, Björneborg och Villmanstrand, men de är dolda bakom flera krökar. Rabatterna varierar avsevärt från cirka 10 till 50 %, beroende på kommun, typ av idrott och tid. Studerandes ekonomiska stöd från till exempel sin familj kan vara mindre om de har flyttat till en annan ort för studiernas skull.

En studerandes disponibla inkomst är liten jämfört med resten av befolkningen. Men kostnaderna för orörlighet påverkar ändå studenter. Medborgarna bör förses med förmånliga idrotts- och fritidsaktiviteter för att förebygga hälsovårdskostnaderna och förlänga sina karriärer.

Tillgängligheten och jämställdheten för idrottstjänster och -platser behöver fortfarande utvecklas och tillgängligheten för tjänsterna kan förbättras ytterligare genom att sänka priserna. Även om inkomsterna minskar per studerande kan inkomstflödet bli högre när fler deltar i tjänsterna.

Programmet Studier i rörelse används i högskolor, men de studerande är inte i en jämställd position med andra studerande som omfattas av programmet. I Vanda erbjuds till exempel andra stadiets studerande gratis gym- och simhallsturer och i Vasa gratis träningsgrupper för 13–29-åringar. Liknande metoder bör främjas eller införas även i andra kommuner.

Till sist

Orörlighet kostar samhället som helhet cirka 3,5-7 miljarder euro. Hälsovårdskostnaderna uppgick år 2018 till cirka 21,5 miljarder, varav den offentliga finansieringen utgjorde 75,8%. Ungefär hälften av detta ligger på kommunernas axlar, eftersom de ansvarar för att organisera lagstadgad vård. År 2019 spenderade kommunerna i genomsnitt cirka 3490 euro per invånare på hälsovård , jämfört med 109 euro per invånare (2018). Genom att minska sjukligheten kunde kommunerna minska hälso- och sjukvårdskostnaderna med 80–200 € / invånare. Finansiering av motion påverkar sjuklighetsantalet. Dessutom genererar det indirekta fördelar, såsom bättre arbetsförmåga och välbefinnande, indirekta besparingar. Kostnaden för arbetsoförmåga är cirka 3–11 % av summorna för organisationernas årslöner. Största delen av detta består av frånvaro på grund av sjukdomar i det muskuloskeletala systemet.

Den årliga kostnaden för psykisk ohälsa för samhället är cirka 6 miljarder, alltså cirka 3 500 € / anställd per år när det gäller bland annat behandlingskostnader och förlorade inkomster för samhället. Faktum är att psykiska ohälsa och beteendestörningar är den näst vanligaste orsaken till arbetsoförmåga.

Tillräcklig arbetsförmåga blir allt viktigare när demografin förändras. Detta innebär längre karriärer och arbetskraft med arbetsförmåga. De totala direkta och indirekta kostnaderna för förlorad arbetskraftsinsats är cirka 24,35-24,85 miljarder euro per år. Motion hjälper till att man håller sig frisk och funktionell och kan hjälpa till att minska och sakta ner förändringarna som åldrande för med sig och förebygga, behandla och rehabilitera alla större sjukdomar som hotar arbetsförmågan. ( Motion: Nuvarande vårdrekommendation, 2016 )

Kommunerna måste göra sitt för att öka fysisk aktivitet. Det enklaste sättet är att göra motion till en strategisk prioritering för en kommun eller stad.