Riksdagsvalet 2023

1. Högskoleidrotten beaktas i högskolornas finansiering.

Det förutsätts att högskolorna ska ordna idrottstjänster, men lagarna och förordningarna säger inget om dessa tjänsters kvalitet och mängd. Det här försätter studerande vid olika högskolor och olika campus i olikvärdig ställning. Det behövs ekonomiska incitament för att utveckla idrottstjänsterna och öka aktiviteten i högskolemiljön.

Incitament bör också skapas för att öka samarbetet mellan högskolorna för att se till att studerandena flexibelt kan använda andra högskolors idrottstjänster. Det här är särskilt viktigt för studerande vid högskolor som har campus på flera orter, men också i och med att distansstudier blir vanligare.

Enligt de riksomfattande rekommendationerna för högskoleidrotten ska högskolan investera minst 30 euro per studerande i idrottstjänsterna varje år.

Mål: Ett incitament inkluderas i högskolornas finansieringsmodeller som styr till verkställandet av rekommendationerna för högskoleidrotten.

2. Finansieringen för Högskolan i rörelse-verksamheten fortsätter.

Genom Högskolan i rörelse-verksamheten skapar högskolorna en aktivitetsbaserad verksamhetskultur och ökar studerandenas fysiska aktivitet både inom de traditionella idrottstjänsterna och i högskolemiljön under studiedagen. I enlighet med redogörelsen om idrottspolitiken ska projektfinansieringen stödja etableringen av verksamheten så att den blir en del av högskolornas fortlöpande verksamhet.

Behovet av Högskolan i rörelse-verksamheten beskrivs av att Hälso- och välfärdsundersökningen av högskolestuderande (KOTT) som genomfördes 2021 konstaterar att 68,1 procent av högskolestuderandena sitter i mer än 10 timmar dagligen. Dessutom rör inte hälften av högskolestuderandena på sig tillräckligt ur hälsoperspektiv.

Mål: Finansieringen för Rörelse-programmen fortsätter och de utvecklas på basis av en effektivitetsbedömning. Högskolan i rörelse-verksamheten utvidgas till alla högskolor.

3. Studerandena och högskoleidrotten identifieras i lagstiftningen.

I motionsfrämjandet och lagstiftningen ska studerandena beaktas som en separat grupp vid sidan av barn och unga. Högskoleidrotten är många olika slags högskolestuderandes egen gemensamma motionsfrämjare på samma sätt som SHVS är serviceproducent inom studerandehälsovården. Därför bör också högskoleidrottens ställning tryggas så att den har samma möjligheter som andra idrottsaktörer att ansöka om och beviljas bidrag för att upprätthålla och utveckla verksamheten.

Mål: Studerandena beaktas som sin egen grupp i lagstiftningen beträffande motionsfrämjande. Högskoleidrottens jämlikhet med andra tjänsteproducenter inom idrotten säkerställs.

4. Finlandsmodellen för hobbyverksamhet utvidgas till studerande på andra stadiet och på högskolenivå.

Studerandenas gemenskapskänsla och känsla av samhörighet har försvagats i och med pandemin. Dessutom leder studievägens övergångsskeden och tidsanvändningen som studierna kräver ofta till att hobbyer som inletts tidigare avbryts och det blir svårare att hitta nya. Finlandsmodellen för hobbyverksamhet begränsas inte endast till skolelever, utan den utvecklas så att den också beaktar andra stadiets studerandes och högskolestuderandes behov, funktionsmöjligheter samt individuella önskemål beträffande motion och övrig hobbyverksamhet.

Mål: Finlandsmodellen för hobbyverksamhet utvidgas till studerande på andra stadiet och på högskolenivå.