Rekommendationerna för högskoleidrott

Rekommendationerna för högskoleidrotten utvecklades i en mångsidig arbetsgrupp som leddes av Studerandenas Idrottsförbund. Arbetsgruppens ordförande är representanter för högskolornas rektorsråd ARENE och UNIFI. Medlemmarna i
arbetsgruppen var sakkunniga inom studentorganisationer, högskolornas idrottsväsen, studerandehälsovården samt idrotts- och hälsovetenskaperna.

Undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde för idrott har långsiktigt stött arbetet med att verkställa rekommendationerna om ett fysiskt aktivt livsstil med hjälp av riksomfattande projektunderstöd.

I 2018 kompletterades rekommendationerna med innehåll om att göra högskolemiljön mer aktiv och att minska dagligt stillastående och -sittande.

Under 2020‒2022 stöder vår Högskolan i rörelse-verksamhet särskilt förverkligandet och verkställandet av de här nya rekommendationerna i högskolor.

Bekanta dig med de uppdaterade rekommendationerna för högskoleidrott nedan.

Vill du läsa rekommendationerna i sin helhet? Rekommendationerna samt en mängd bakgrundsinformation finns i nedladdningsbar pdf-form när du följer den här länken. Rekommendationerna är på finska.

Rekommendationerna som gäller hela högskolemiljön

Att minska dagligt sittande

• Högskolornas inlärnings- och studiemiljö (till exempel föreläsningssalar, klassutrymmen och tekniska lösningar) planeras, inredas och möbleras på så sätt att studerande kan arbeta både stående och sittande och att ändra ställning på ett lätt och naturligt sätt.
• Högskolornas verksamhetskultur (till exempel undervisning och kommunikation, inklusive kampanjer och dylikt) ändras på så sätt att de hjälper att minska dagligt sittande, ändra ställning på ett lätt och naturligt sätt och främja lågtröskel fysisk aktivitet.

Att främja fysisk aktivitet i högskolemiljön

• Högskolorna stöder fysisk aktivitet i högskolegemenskapen (studerande, undervisnings- och forskningspersonal, övrig högskolepersonal) även utanför högskolornas idrottslokaler.
• I hela högskolemiljön skapas en positiv, tolerant och inspirerande atmosfär som stöder deltagande i högskolegemenskapen och som upprätthåller och främjar fysisk aktivitet i vardagen.

Rekommendationerna för högskoleidrottstjänster

A. Främjande av fysisk aktivitet i högskolornas strategier:

• Högskolans strategi eller åtgärdsprogram innehåller målen för högskoleidrotten och medlen för att nå dem.
• Vid sidan av idrottstjänsterna innehåller högskolans strategi eller åtgärdsprogram mål och medel för att minska dagligt sittande och främja fysisk aktivitet i hela högskolegemenskapens vardag.

B. Finansieringen av idrottstjänster:

• Högskolan satsar på idrottstjänster (med undantag för studerandenas eventuella egenfinansieringsandel) minst 30 euro / studerande / år.

C. Idrottstjänsternas personalresurser:

• Högskolan har minst en heltidsanställd / 5 000 studerande som svarar för högskoleidrotten och dess planering.

D. Idrottslokaler:

• Det finns minst ett utrymme för högskoleidrott (=beräknat 60h idrottslokaler/vecka i ändamålsenlig tid) / 1 000 studerande.
• Högskolan har åtminstone ett s.k. basidrottslokal (t.ex. gym, gympasal och bollspelssal). Högskolan utvecklar dessutom idrottsanläggningar utomhus (t.ex. apparater för utomhusgym).

E. System för respons:

• Högskolorna samlar regelbundet in respons om högskoleidrotten (inklusive om att minska sittandet och att göra högskolemiljön mer fysiskt aktiv) och utvecklingsobjekten både direkt av tjänsternas användare och hela högskolegemenskapen.
• Responsen utnyttjas för att planenligt utveckla högskoleidrotten.
• Stödandet av deltagande är centralt i att utveckla högskoleidrotten.

F. Idrottsutbud:

• Högskoleidrotten omfattar ett mångsidigt idrottsutbud för att göra det lättare för studerande att finna den egna grenen eller motionsformen.
• Idrottsutbudet beaktar de olika behoven som idrottare och idrottsgrupper har.
• I utvecklingen av idrottsutbudet beaktas särskilt förbättringen av tillgängligheten (till exempel attityder, tillgänglighet, ekonomisk tillgänglighet).

G. Aktivering:

• Högskolorna bygger idrottstjänsterna så att nya studerande och särskilt nya idrottsutövare har en låg tröskel att ta del.
• Högskoleidrotten och studerandehälsovården bygger en gemensam servicekedja för idrott och hälsorådgivning särskilt till stöd för fysiskt inaktiva personer.
• I utvecklingen av högskoleidrotten och aktiveringen av idrottstjänsterna beaktas tillgänglighet och olika särskilda grupper på ett omfattande sätt (till exempel ensamma studerande, olika etniska grupper, internationella studerande).

H. Användningen av idrottstjänster:

• Antalet användare av högskoleidrott och dess utveckling kontrolleras regelbundet.
• Vi klassificerar högskoleidrottstjänsternas funktionalitet vad gäller antalet användare stegvis: antalet användare visavi antalet studerande < 15% = otillräcklig idrottsprogram, 15–30% = tillfredsställande idrottsprogram, 30–50% = bra idrottsprogram och 50–70% = utmärkt idrottsprogram.
• OLL kartlägger omfattningen för studerandes motion som helhet med hjälp av Högskolestuderandes hälsoundersökning.